Att skiljas eller separera är sällan ett enkelt beslut. Förutom att det kan vara svårt känslomässigt innebär det många praktiska och juridiska frågor som behöver lösas. När det är dags att göra bodelning är det olika regler som gäller beroende på om ni varit gifta eller sambor.
Vid skilsmässa, separation eller dödsfall är det viktigt att veta hur man ska dela upp den gemensamma egendomen på rätt sätt så att det inte uppstår juridiska problem eller att andra arvtagare ställer krav i efterhand. Vi går igenom huvudreglerna för några scenarios.
Bodelning mellan gifta
En bodelning mellan makar kan göras under pågående äktenskap och ska göras när äktenskapet upphör på grund av skilsmässa eller dödsfall. Om den avlidne var gift eller registrerad partner ska oftast en bodelning göras innan arvet kan fördelas ut mellan arvingarna. En bodelning handlar om en fördelning av makarnas giftorättsgods.
Skilsmässa
Först behöver makarna utreda vilka tillgångar och skulder som var och en har och som omfattas av bodelningen. Som utgångspunkt ingår den egendom och de skulder som fanns då ansökan om skilsmässa gavs in till tingsrätten och som inte utgör enskild egendom. Egendom kan exempelvis vara enskild på grund av äktenskapsförord och gåva. Det finns tillgångar som är giftorättsgods men som ändå inte ska ingå i bodelningen exempelvis kläder och personliga presenter i skälig omfattning, vissa personliga ersättningar och viss pension. Därtill behöver makarna komma överens om tillgångarnas värde såsom marknadsvärdet för en fastighet eller bil.
Därefter bestäms värdet av vardera makens andel av giftorättsgodset. Det går vanligen till så att värdet av makarnas giftorättsgods, efter avräkning för skulder, läggs samman och hälften av det sammanlagda beloppet får vardera maken som sin lott. Det sista steget är att makarna genom lottläggning ska dela upp egendomen mellan sig till ett värde som motsvarar respektive makes lott. Bodelningen resulterar slutligen i ett bodelningsavtal.
Om makarna inte kan komma överens kan tingsrätten efter ansökan förordna en bodelningsförrättare som genomför bodelningen. Kostnaden för bodelningsförrättaren står makarna för gemensamt.
Dödsfall
Det praktiska förfarandet vid en bodelning mellan makar vid dödsfall är ungefär desamma som vid skilsmässa och innebär en hälftendelning av nettovärdet av giftorättsgodset. Bodelningen görs för att fastställa hur mycket av makarnas egendom som är den avlidnes kvarlåtenskap respektive den efterlevande makens egendom. Den efterlevande maken har dock rätt att begära att allt dennes giftorättsgods eller en viss del av det ska hållas utanför bodelningen. Motsvarande kvotdel av den avlidne makens giftorätts hålls som en följd också utanför bodelningen. Den efterlevande maken behöver därav inte dela med sig av sitt giftorättsgods till den avlidne makens eventuella särkullbarn eller testamentstagare.
Bodelning mellan sambor
Om samboförhållandet upphör, genom separation eller att någon av samborna avlider, ska en bodelning göras om det begärs inom ett år från det att förhållandet upphörde. Sambor kan inte göra en bodelning under samboförhållandet.
Separation
För sambor som ska separera styrs bodelningen av sambolagen. Samborna kan även komma överens om att avtala bort sambolagen, helt eller delvis, genom ett samboavtal. Det som ingår i en bodelning mellan sambor är mycket mer begränsat än vid en bodelning mellan makar och omfattar endast gemensam bostad och bohag, t.ex. möbler, köksutrustning och liknande i hemmet, som skaffats för gemensam användning. Om samborna flyttar ihop i en fastighet eller bostadsrätt som den ena sambon köpt innan samborelationen började är bostaden inte samboegendom och ingår därmed inte i en bodelning.
Det praktiska förfarandet vid en bodelning mellan sambor följer i stort sett det som sker vid en bodelning mellan makar vid skilsmässa och innebär en hälftendelning av nettovärdet av samboegendomen. Skillnaden är huvudsakligen vilken egendom som omfattas. Utöver samboegendom kan samborna även samäga egendom exempelvis bil, båt och fritidshus och det är att rekommendera att samborna även kommer överens om hur det fortsatta samägandet ska se ut vid en separation.
Om samborna inte kan komma överens kan tingsrätten efter ansökan förordna en bodelningsförrättare som genomför bodelningen. Kostnaden för bodelningsförrättaren står samborna för gemensamt.
Dödsfall
För att en bodelning ska ske mellan sambor vid dödsfall måste den efterlevande sambon framställa en begäran om bodelning senast vid den avlidne sambons bouppteckningsförrättning. Det är bara den efterlevande sambon som kan begära bodelning. Om bodelning inte begärs inom denna tid har den efterlevande sambon ingen rätt till bodelning. I så fall behåller den efterlevande vad han eller hon äger och den avlidna sambons egendom ingår i dennes dödsbo för att fördelas enligt ärvdabalkens regler eller enligt vad som kan vara bestämt i testamente. Är det den efterlevande sambon som har mest samboegendom kan det vara mest fördelaktigt för denne att avstå från bodelning.
Om den efterlevande sambon begär bodelning innebär det en hälftendelning av nettovärdet av samboegendomen vilket fördelas mellan den efterlevande sambon och den avlidne sambons arvingar. Det är viktigt att tänka på att bodelningen endast omfattar samboegendom och att sambor inte ärver varandra. För att sambor ska ärva varandra krävs att de skriver testamente.
Tveka inte att söka juridisk rådgivning vid en bodelning
Det är ofta lättare att reda ut frågorna kring en bodelning om man tar hjälp av en utomstående som vet vilka lagar och regler som gäller. En erfaren jurist med erfarenhet av bodelningar, familje- och arvsrätt känner till hur regelverket ser ut och kan ge dig råd kring hur du går vidare för att få det du har rätt till.
Undvik risk för slitningar och tvister om egendom och pengar genom att utnyttja juridisk hjälp inför och vid bodelning!