Bodelningsavtals giltighet kunde inte fastställas då ex-makan pressats att skriva under ett avtal som inte speglade partsviljan

Bakgrund

Parterna i målet var sambor fram till år 2007, då de gifte sig. År 2006, då parterna fortfarande var sambor, köpte de en fastighet som hälftenägare. I juli 2012 ingavs en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad och dom om äktenskapsskillnad meddelades i juli 2013. Parterna fortsatte dock att leva tillsammans fram till år 2017.

Mannen ansökte i april 2018 för egen del om lagfart på hela fastigheten och ingav som underlag till lagfartsansökan en handling benämnd ”Bodelning” daterad den 24 juli 2012. Lantmäterimyndigheten beviljade mannen lagfart på hela fastigheten, vilket överklagades av kvinnan till tingsrätten. Kvinnan hävdade att bodelningshandlingen inte var att betrakta som en verklig viljeförklaring och att hon skrivit på den under tvång. Tingsrätten undanröjde lagfartsbeslutet och återförvisade det till Lantmäteriet för fortsatt handläggning. Mannen har därefter yrkat att tingsrätten ska fastställa att avtalet är giltigt som bodelningsavtal mellan parterna vilket kvinnan bestridit.

Tingsrätten i Lund

Enligt tingsrättens bedömning innebär avtalet, trots att handlingen är otydligt formulerad och i delar svår att förstå, att parternas gemensamma bostad, i sin helhet tillfaller mannen. Förordnandet om fastigheten måste, enligt tingsrätten, betecknas som märkligt med tanke på att fastigheten utgjorde en dominerande del av parternas förmögenhet, att kvinnan hade lagfart på halva fastigheten samt att kvinnan inte fick någon del av eller kompensation för fastigheten. Vidare fäste tingsrätten vikt vid att kvinnan valt att underteckna handlingen med sitt förnamn tillsammans med ett ord som på svenska betyder hora. Tingsrätten menade att det är svårt att föreställa sig att någon kvinna skulle underteckna en viktig handling på det sättet om hon inte var ur balans eller ville signalera att hon undertecknade under protest.

Mot bakgrund av nämnda omständigheter satte tingsrätten tilltro till kvinnans uppgifter om att handlingen upprättats efter långa och uppslitande gräl mellan parterna och att hennes underskrift på den påstådda bodelningen inte är ett uttryck för hennes självständiga och egentliga vilja. Slutligen ansåg tingsrätten att den påstådda bodelningen är så orimlig och orättvis mot kvinnan att den med tillämpning av 36 § avtalslagen inte bör vara gällande mot henne och mannens talan ogillades. Mannen överklagade tingsrättens dom till hovrätten.

Hovrätten över Skåne och Blekinge

Hovrätten börjar med att förtydliga att det i äktenskapsbalken inte finns någon regel om ogiltighet eller jämkning av bodelningsavtal och att avtalslagens bestämmelser om ogiltighet och jämkning är inte är direkt tillämpliga på sådana avtal. Av praxis följer dock att grunderna för avtalslagens bestämmelser i dessa delar kan tillämpas på bodelningsavtal, men att det då finns anledning att ta hänsyn till de särdrag som utmärker familjerättsliga avtal. Exempelvis gör sig hänsynen till omsättningsintresset inte gällande på samma sätt som på förmögenhetsrättens område. Partsviljan bakom ett avtal ska därför tydligare komma i förgrunden än vikten av att skydda en avtalsparts tillit. Vidare kan det nära förhållandet mellan parterna innebära att den ena maken har ett större inflytande än den andre jämfört med vad som brukar vara fallet mellan avtalsparter på förmögenhetsrättens område. I de fall en fördelning mellan makar påtagligt avviker från den som skulle ha skett enligt lag och det föreligger omständigheter kring avtalets ingående som visar att den ena makens vilja inte överensstämmer med vad som kommit till uttryck i avtalet, eller avtalet ingicks under inverkan av omständigheter som inger betänkligheter, kan det tala för att avtalet helt eller delvis ska lämnas utan avseende.

Hovrätten ansåg att kvinnans uppgifter om händelseförloppet vid avtalets tillkomst visserligen är sparsamma men att detta kan förklaras av att händelsen ägde rum år 2012. Kvinnan har uppgett att mannen i samband med att parterna bråkade, knuffade ut henne ur huset så att hon utan ytterkläder hamnade på husets inglasade veranda och att det var så pass kallt ute att hon frös. Vidare har hon uppgett att hon bankade på dörren i omkring tio minuter innan mannen släppte in henne i huset under förutsättningen att hon undertecknade den aktuella handlingen.

Omständigheterna är, enligt hovrätten, inte sådana att det kan anses att kvinnan befann sig i en sådan situation att hon under tvång, i den mening som avses i 29 § avtalslagen, undertecknade handlingen. Med beaktande av omständigheterna vid kvinnans undertecknande av avtalet som upprättats av mannen samt att det är uppenbart att avtalet inte speglar båda parternas vilja och medför en fördelning som påtagligt avviker från den som skulle ha skett enligt lag, ska dock avtalet med stöd av 36 § avtalslagen helt lämnas utan avseende. Vidare tillägger hovrätten att avtalet med stöd av 36 § avtalslagen helt lämnas utan avseende är att jämställa med att det är ogiltigt. Mannens yrkande om att hovrätten skulle fastställa att handlingen helt, eller delvis, var giltig som bodelningsavtal mellan parterna lämnades utan bifall av hovrätten.

Slutsats – Giltigheten av ett bodelningsavtal

Såsom i det aktuella hovrättsavgörandet kan bodelningsavtal jämkas eller förklaras ogiltiga om avtalet exempelvis inte speglar partsviljan. För att undvika osäkerhet i om ett bodelningsavtal är ogiltigt eller kan bli föremål för jämkning samt för att säkerställa att båda makarna förstår innebörden av ett bodelningsavtal bör man ta hjälp av en erfaren jurist.