Den 1 maj i år trädde en ny konsumentköplag i kraft i Sverige. Bland nyheterna i lagen märks bland annat en viktig fråga om bevisbörda samt att lagen nu även i vissa fall gäller för digitalt innehåll.
Konsumentköplagen gäller när en konsument köper en vara av en näringsidkare. Lagen innehåller vissa regler som är tvingande till konsumentens fördel. Lagen gäller inte när konsumenten köper en tjänst. I dessa fall gäller istället konsumenttjänstlagen.
Den 1 maj trädde en ny konsumentköplag ikraft. Sammantaget innebär den nya lagen att konsumentens rättigheter i vissa avseenden stärks i förhållande till vad som tidigare gällt. De nya reglerna gäller för avtal om köp som ingås från och med den 1 maj 2022 och alltså inte retroaktivt tillämpliga.
Omvänd bevisbörda
Tidigare har näringsidkaren om ett fel visar sig inom sex månader från avlämnandet haft bevisbördan för att felet inte fanns vid leveransen, dvs en så kallad omvänd bevisbörda. För fel som visat sig efter utgången av sexmånadersperioden har det ofta varit svårt för konsumenter att få framgång med eventuella felanspråk utan att vidta omfattande utredningsåtgärder.
Nu förlängs den tid som bevisbördan är placerad på näringsidkaren till två år räknat från avlämnandet. Det är en betydande förbättring av konsumentens ställning. Näringsidkarens felansvar är dock som utgångspunkt fortsatt begränsat till tre år från avlämnandet förutsatt att näringsidkaren inte lämnat garanti för en längre tid än så.
Digitalt innehåll
En annan nyhet i lagen är att tillämpningsområdet utsträcks till att även omfatta tillhandahållande av digitalt innehåll. Den som tillhandahåller varor med digitala delar (t ex telefoner och datorer) blir vidare skyldig att kontinuerligt förse konsumenten med viktiga uppdateringar under viss tid från köpet. Hur lång tid skyldigheten gäller beror på om det är fråga om digitalt innehåll som ska levereras vid ett enskilt tillfälle eller kontinuerligt. Om en vara inte fungerar tillfredställande och det beror på att konsumenten inte följt näringsidkarens anvisningar om uppdateringar kan konsumenten normalt inte göra gällande att varan är felaktig.
Personuppgifter som betalningsmedel
På senare tid har konsumenternas personuppgifter fått ett allt större ekonomiskt värde för näringsidkare. I den nya lagen finns bestämmelser som innebär att en konsument som, i utbyte mot att näringsidkaren tillhandahåller digitalt innehåll, ger ifrån sig fler personuppgifter än vad som krävs enligt lag omfattas av lagens tillämpningsområde på samma sätt som om betalning erlagts i pengar.
Sammanfattande slutsats
Ovan har redogjorts för några av de viktigaste nyheterna i den nya konsumentköplagen. Sammantaget innebär ändringarna att konsumenternas ställning har stärkts. Den ur konsumentens perspektiv mest betydelsefulla ändringen är förmodligen att presumtionen för ursprungligt fel utökas från sex månader till två år. Det är naturligtvis på motsvarande sätt en ökad belastning för näringsidkare.
I övrigt kan många av ändringarna sägas utgöra en modernisering av den gamla konsumentköplagen – t ex har digitalt innehåll tidigare inte omfattats och inte heller har personuppgifter utgjort betalmedel i egentlig mening. Ofta ger den typen av ändringar upphov till tillämpnings- och tolkningsproblem. Huruvida det blir så även i det här fallet återstår att se.
