Flera viktiga lagändringar inom straffrätten träder i kraft vid årsskiftet 2023 – 2024.
Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel för att förhindra och utreda allvarliga brott
Genom lagändringar som trädde i kraft 1 oktober 2023 utökades möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel, både för att förhindra och för att utreda allvarlig brottslighet, på bland annat följande sätt:
- Hemliga tvångsmedel ska få användas för att förhindra särskilt allvarlig brottslighet som förekommer inom kriminella nätverk.
- Hemliga tvångsmedel ska även få användas för att utreda fler brott vars samlade straffvärde överstiger en viss nivå och för att utreda fler typer av brott.
- Ett tillstånd till hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning ska också kunna knytas till en misstänkt person i stället för en viss plats.
- Dessutom införs nya regler om hur överskottsinformation som har kommit fram vid hemliga tvångsmedel ska få användas och dokumentation av hemliga tvångsmedel.
Utökade möjligheter att använda vissa förvaringsrum i häkten och polisarrester
I en ny förordning som trädde i kraft den 1 november 2023 finns krav på hur förvaringsrum i häkten och arrester ska vara utformade och utrustade. Genom ändringarna får Polismyndigheten möjlighet att använda förvaringsrum i tillfälliga polisarrester som avviker från rådande storlekskrav i viss mån. Om det finns särskilda skäl får myndigheten använda sådana rum som även avviker från vissa andra utformnings- och utrustningskrav. Det blir också möjligt för Polismyndigheten och Kriminalvården att använda väntrum för kortvarig förvaring som avviker från gällande storlekskrav och vissa andra utformnings- och utrustningskrav. Detta gäller i samband med att en person anländer till eller lämnar ett häkte eller en polisarrest.
Skärpta straff för brott som möjliggör skjutningar och sprängningar
Genom lagändringar som träder i kraft den 1 januari 2024 markeras allvaret i brott som möjliggör skjutningar och sprängningar och som typiskt sett begås i kriminella nätverk och förbättras förutsättningarna att bekämpa sådan kriminalitet. Straffen skärps kraftigt för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Bland annat fördubblas minimistraffet för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor.
Lag om ordningsvakter – ny lag ger utökade befogenheter
Genom den nya lagen som träder i kraft 1 januari 2024 tydliggörs att ordningsvakter ska få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller främja trygghet. Ordningsvakter ges även fler befogenheter. De ska till exempel få transportera vissa omhändertagna personer, kroppsvisitera personer i identifieringssyfte och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa. Därutöver införs en ny tillståndsprocess. Som huvudregel kommer det att krävas tillstånd för att få använda ordningsvakter. Denna process innebär en mer behovsinriktad prövning av användandet av ordningsvakter. Polismyndigheten ges också utökade möjligheter att leda och kontrollera användningen av ordningsvakter.
Ekonomiska sanktioner mot terrorism
Genom den nya lagen med kompletterande förordningen som träder i kraft 1 januari 2024 införs en möjlighet för åklagare att meddela beslut om frysning av tillgångar. Ett beslut om frysning ska få meddelas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen (2022:666). Ett beslut om frysning ska också få meddelas för den som har dömts för brott enligt den lagen. Ett beslut om frysning ska även få meddelas för den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning eller dom skäligen kan misstänkas för att i annan stat ha begått ett brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen.
Näringsförbud till följd av förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat
Genom lagändringar som träder i kraft den 1 januari 2024 ska en domstol vid bedömningen av om näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt få ta hänsyn till förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat. Hänsyn ska också få tas till åsidosättanden av skyldigheter i näringsverksamhet som näringsidkaren har gjort sig skyldig till i näringsverksamhet som har bedrivits i en annan stat.
