Det är nytt år och det innebär en rad nya lagändringar. Vi sammanfattar därför vissa ändringar som sker inför årsskiftet 2025/2026 i denna artikel som kan vara intressanta att hålla koll på.
STRAFFRÄTT OCH PROCESSRÄTT
Hemliga och preventiva tvångsmedel när barn under 15 år begår brott
Den 1 oktober 2025 införs flera lagändringar som gör det möjligt att använda hemliga och preventiva tvångsmedel även när barn under 15 år begår särskilt allvarliga brott. Syftet är att bättre kunna förebygga, förhindra och upptäcka brottslighet. Ändringarna innebär också att barn i vissa fall får hållas kvar längre än tidigare i väntan på förhör eller tills de kan överlämnas till socialtjänst eller vårdnadshavare.
Lagändringarna rör bland annat rättegångsbalken, lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott samt lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning.
Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp
Från och med den 1 december 2025 kriminaliseras så kallade oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp. Åtgärderna införs för att skydda kvinnor och flickor som lever i en hederskontext. Oskuldskontroller och intygande av sexuell oskuld regleras i nya bestämmelser i brottsbalken (4 kap. 4 f–g §§ BrB), medan oskuldsingrepp kriminaliseras i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. Det blir även straffbart att underlåta att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskap.
Stärkt skydd för tekniska företagshemligheter
I januari 2026 införs ändringar i lagen (2018:558) om företagshemligheter och i rättegångsbalken. Ändringarna innebär att det blir straffbart att röja eller utnyttja tekniska företagshemligheter, även när personen haft laglig tillgång till informationen.
Det har tidigare saknats ett straffrättsligt skydd mot att personer med laglig tillgång till tekniska företagshemligheter missbrukar informationen. Dessa ändringar syftar därmed till att motverka att viktig kunskap sprids på ett sådant sätt att det skadar konkurrenskraft och innovation.
Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning
Från och med den 1 januari 2026 träder lag och förordning (2025:1053) om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning i kraft. Det görs ändringar i en rad befintliga lagar såsom brottsbalken och socialförsäkringsbalken. Lagändringarna breddar tillämpningsområdet för elektronisk övervakning till att omfatta fängelsestraff på upp till ett år och sex månader. Det införs också möjlighet till verkställighet genom elektronisk övervakning i ett så kallat kontrollerat boende som alternativ till fängelse inom samma strafflängd.
Skärpta regler för villkorlig frigivning
Från den 1 januari 2026 införs ändringar i bland annat brottsbalken och fängelselagen. Ändringarna innebär bland annat att den som dömts till fängelse måste avtjäna tre fjärdedelar av straffet innan villkorlig frigivning, i stället för två tredjedelar, som gällde innan ändringen. Reglerna skärper även möjligheten att skjuta upp frigivning vid misskötsamhet eller risk för återfall i allvarlig brottslighet. Den allmänna fängelseminimumgränsen höjs dessutom till en månad, och prövotiden efter villkorlig frigivning förlängs till två år. Dessutom ska hela den villkorligt medgivna friheten kunna förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska medges någon ny villkorlig frigivning för den förverkade delen.
FAMILJERÄTT
Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa
Den 15 januari 2026 införs lagändringar i bland annat föräldrabalken, polislagen (1984:387) och tandvårdslagen (1985:125). Flera myndigheter får nu en tydlig skyldighet att anmäla till socialnämnden om de får kännedom om, eller misstänker, att ett barn far illa. Utgångspunkten för dessa ändringar är att fler myndigheter som kan få kännedom eller misstanke om att barn far illa bör omfattas av en anmälningsskyldighet till socialnämnden. Bakgrunden till detta är att Socialstyrelsens utredningar har visat på flera fall då barn blivit utsatta för våld och dessförinnan har haft kontakt med myndigheter som inte har haft en anmälningsskyldighet.
CIVILRÄTT
Ändringar i modellen för presumtionshyra
I januari 2026 införs ändringar i bland annat jordabalken och lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för nyproduktion av hyresbostäder. Reglerna innebär att det blir möjligt att justera hyran löpande och i fler fall än tidigare.
ARBETSRÄTT
Genomförande av EU:s lönetransparensdirektiv
Under juli 2026 ska EU:s lönetransparensdirektiv implementeras i svensk lag.
Direktivet syftar till att stärka lika lön för lika arbete och att motverka könsrelaterad lönediskriminering. Arbetsgivare blir skyldiga att informera arbetssökande om ingångslön eller löneintervall, samt att redovisa kriterier för lönesättning och genomsnittliga lönenivåer. Arbetsgivare med fler än 100 anställda ska dessutom rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.
SKATTERÄTT
Förenklade skatteregler för delägare i fåmansföretag
Från och med den 1 januari 2026 gäller nya bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229) och skatteförfarandelagen (2011:1244). Syftet är att förenkla beskattningen av delägare i fåmansföretag och minska den administrativa bördan. Huvudregeln och förenklingsregeln slås ihop till en gemensam modell och ett grundbelopp motsvarande fyra inkomstbasbelopp per delägare införs.
OFFENTLIG RÄTT
Ny sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen
Den 1 december 2025 införs en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som ökar möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter. Sekretess till skydd för enskilda kan brytas när det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslighet, fusk eller felaktiga utbetalningar. En intresseavvägning ska dock alltid göras och vissa särskilt känsliga uppgifter undantas.
