Under sommaren 2026 träder flera nya lagar och förordningar i kraft. Många av ändringarna får praktisk betydelse för fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, hyresvärdar, företag, kommuner och privatpersoner.
Nedan sammanfattar vi några av de viktigaste förändringarna.
Nya regler om privatuthyrning och andrahandsuthyrning av bostadsrätt
Den 1 juli 2026 införs en ny privatuthyrningslag. Syftet är att göra det enklare för privatpersoner att hyra ut bostäder. Reglerna innebär bland annat friare hyressättning och tydligare regler för uthyrning av privatbostäder.
Även reglerna om andrahandsuthyrning av bostadsrätt ändras. Det blir lättare att få tillstånd till andrahandsuthyrning, eftersom tidigare uthyrning endast ska beaktas om den har skett i betydande omfattning. Kravet på styrelsens samtycke eller hyresnämndens tillstånd finns dock kvar.
För bostadsrättsföreningar och bostadsrättshavare innebär detta att frågor om andrahandsuthyrning kan behöva bedömas delvis annorlunda än tidigare. Det kan också finnas skäl att se över interna rutiner, mallar och information till medlemmarna.
Förändringar inom bygg och fastighet
Flera ändringar införs inom bygg- och fastighetsområdet. Bland annat förändras reglerna om byggprocessen genom att byggbedömare får en utökad roll och att krav på sakkunnigkontroll införs för vissa byggåtgärder.
Det införs också en ny lag om avgift för områdessamverkan. Lagen gör det möjligt att i vissa fall ta ut avgifter från fastighetsägare inom ett område där organiserad samverkan bedrivs, exempelvis för trygghet, utveckling eller gemensamma åtgärder.
För fastighetsägare, exploatörer och bostadsrättsföreningar kan dessa ändringar få betydelse både vid planering av projekt och vid löpande förvaltning.
Nya bolåneregler
Under våren 2026 infördes också nya bolåneregler. Det skärpta amorteringskravet togs bort och bolånetaket vid köp av ny bostad höjdes från 85 till 90 procent av bostadens värde.
Ändringarna kan påverka köpare, säljare och bostadsmarknaden i stort. För den som står inför en bostadsaffär kan det därför finnas anledning att se över finansiering, avtal och riskfördelning.
Skärpta regler inom straffrätten
Flera större straffrättsliga reformer träder i kraft. Ett nytt brott, psykiskt våld, införs i brottsbalken. Brottet tar sikte på upprepade kränkningar, kontroll, hot eller övervakning som är ägnade att allvarligt skada en persons självkänsla.
Straffen skärps också för brott med koppling till kriminella nätverk. Vidare införs ett nytt brott, missbruk av offentlig ställning, som innebär ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar.
För myndigheter, kommuner och andra offentliga aktörer kan det finnas anledning att se över interna rutiner, beslutsprocesser och utbildningsinsatser.
Upphandling, företag och myndighetskontroller
Inom offentlig upphandling införs nya regler om samordnad leverantörskontroll. Syftet är att göra det enklare att kontrollera om en leverantör exempelvis har obetalda skatter, socialförsäkringsavgifter, ekonomiska svårigheter eller förekommer i brottsliga sammanhang.
För företag som deltar i offentliga upphandlingar blir det ännu viktigare att ha ordning på skatter, avgifter, bolagsstruktur och dokumentation. För upphandlande myndigheter innebär reglerna nya möjligheter, men också behov av korrekt hantering.
Skatteverket får även förstärkta verktyg för att motverka momsbedrägerier. Det kan bland annat påverka företag vid registrering, avregistrering och kontroller inom mervärdesskattesystemet.
Migration, arbetskraft och medborgarskap
Reglerna om svenskt medborgarskap skärps. Det införs bland annat högre krav på hemvist, försörjning, levnadssätt samt kunskaper i svenska och om det svenska samhället.
Även reglerna om arbetskraftsinvandring ändras. Bland annat införs nya krav på sjukförsäkring och lön, samtidigt som kontrollen av arbetsgivare skärps. Två nya brott införs: exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd.
För arbetsgivare som anställer arbetskraft från länder utanför EU kan det därför vara viktigt att säkerställa att anställningsvillkor, lön, försäkringar och tillståndshantering uppfyller de nya kraven.
Socialrätt, vård och skola
Inom socialförsäkringen införs bidragsspärr och administrativ sanktionsavgift. Försörjningsstödet påverkas genom ett nytt aktivitetskrav för den som har fått stöd under minst tre sammanhängande månader.
Inom äldreomsorgen införs språkkrav, och inom skolan införs flera nya regler om trygghet och studiero. Skolan ska som huvudregel vara mobilfri under hela skoldagen. Registerkontrollerna i skolväsendet utökas också.
Dessa förändringar får praktisk betydelse för kommuner, skolhuvudmän, vårdgivare och enskilda.
Behöver du hjälp att bedöma hur lagändringarna påverkar dig?
Lagändringarna sommaren 2026 berör flera centrala rättsområden. För vissa innebär ändringarna nya möjligheter, medan andra behöver se över avtal, rutiner, beslut eller interna processer.
Vi biträder bland annat privatpersoner, företag, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och andra aktörer i frågor som rör fastighet, hyra, bostadsrätt, bygg, avtal och tvister.
Kontakta oss gärna om du vill veta hur de nya reglerna kan påverka just din situation.
