De föreslagna lagändringarna är följande, och föreslås träda i kraft den 1 juli 2022:
- När barn tvångsvårdas på grund av missförhållanden i hemmet får socialnämnden inte besluta att vården ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt.
- Det införs en skyldighet för socialnämnden att i vissa situationer överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud. Att besluta om flyttningsförbud kan vara ett sätt att hindra en abrupt hemflytt, som barnet kan ta skada av.
- Dagens skyldighet för socialnämnden att överväga vårdnadsöverflyttning tidigareläggs, från tre till två år. Vårdnadsöverflyttningar kan skapa bättre förutsättningar för kontinuitet och trygghet i vården.
- Det införs en skyldighet för socialnämnden att följa upp situationen för ett barn efter det att vård enligt LVU har upphört.
- Det införs en skyldighet för socialnämnden att, om det finns anledning, kontrollera föräldrars och vårdnadshavares missbruk. Det får socialnämnden göra genom att uppmana dem att lämna drogtest.
Socialstyrelsen ges därutöver i uppdrag att ta fram stöd för tillämpningen av bestämmelserna om flyttningsförbud, uppföljning och drogtest.
Enligt socialminister Lena Hallengren syftar lagskärpningarna till att säkerställa att ”förhållandena verkligen ska ha blivit bättre innan barnet ska återvända till sin ursprungsfamilj” och att det i sammanhanget är ”särskilt viktigt är de nya bestämmelserna om att socialtjänsten får besluta om drogtest”.
Reformen har dock fått kritik och bland annat beskrivits såsom ”ett plåster på ett brutet ben”. Kritiker påpekar att förslaget inte tar tag i huvudproblemet – att proffsen som är utbildade och har expertkunskap om utsatta barn inte fattar besluten. Akademikerförbundet SSR har påpekat att det är lekmän som fattar beslut om att ansöka om tvångsomhändertagande enligt LVU, och att det är lekmän som fattar beslut i förvaltningsdomstolarna. Inom till exempel sjukvården vore det enligt SSR helt otänkbart att en läkares bedömning inte styr, varför utredningen borde ha utrett denna fråga.
Det återstår att se vilka effekter den föreslagna lagändringen får om och när den implementeras. Lyssna gärna på advokatsamfundspoddens senaste avsnitt om Lex Lilla hjärtat 10 Hur väl skyddas barn av LVU-lagstiftningen? by Advokatsamfundspodden
Vidare var något som inte fanns med i utredningen ett förslag om att ”barnets bästa” ska utgöra ett avgörande och självständigt rekvisit när man prövar om en familjehemsplacering ska avslutas. Detta förhållande har rönt kritik från olika remissinstanser, bland annat Rädda Barnen och föreningen Maskrosbarn. Kritikerna påpekar att detta innebär att föräldrarnas vilja alltjämt tillmäts alltför stor betydelse vid bedömningen av om ett tvångsomhändertagande ska ske. Regeringens utredare övervägde detta förslag men valde dock att inte ha med det eftersom det ansågs bli för rättsosäkert. Detta instämde flertalet remissinstanser i, bland annat Sveriges Kommuner och Regioner.
Det återstår att se vilka effekter den föreslagna lagändringen får om och när den implementeras. Att det kan finnas behov av för ytterligare översyn av Lagen om vård av unga kan dock inte uteslutas.
