Straffrätt
Brottet ”hedersförtryck” införs
Den 1 juni 2022 införs en ny brottstyp i brottsbalken som benämns hedersförtryck. Genom införandet av detta brott kommer den som med ett hedersmotiv upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person och där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla att kunna straffas enligt en särskild, strängare straffskala. Straffskalan för hedersförtryck är fängelse i lägst ett och högst sex år.
Reformer av olaga intrång och hemfridsbrottet
Från och med den 1 juli 2022 moderniseras straffbestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång och det klargörs att tillämpningsområdet för olaga intrång även omfattar gårdsplaner. Maximistraffet för brott av normalgraden skärps från böter till fängelse i högst ett år. De grova svårhetsgraderna av brotten ska betecknas grovt hemfridsbrott respektive grovt olaga intrång.
Straffskalan för dessa brott ändras från fängelse i högst två år till fängelse i lägst sex månader och högst tre år. Även omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är grovt införs. Vidare straffbeläggs försök, förberedelse och stämpling till grovt hemfridsbrott och grovt olaga intrång.
Skärpta straffskalor och ändrade bedömningskriteriet för brott mot knivlagen
Maximistraffet för uppsåtliga knivbrott av normalgraden skärps till fängelse i ett år. För grovt knivbrott skärps straffet till fängelse i lägst sex månader och högst två år. Vidare ska fler knivbrott än tidigare bedömas som grova. Det kan exempelvis handla om att kniven har innehafts i en kriminell miljö, på en nattklubb eller på en skola. Det kan också handla om att kniven har innehafts på en brottsutsatt plats eller att det har varit fråga om en särskilt farlig kniv, exempelvis en springstilett.
Ändringar i rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen för att bryta tystnadskulturen och underlätta utredande och lagföring
För att stärka skyddet för vittnen och få fler personer i kriminella nätverk att samarbeta med myndigheter införs flera lagändringar. De innebär bland annat att den som medverkar i utredningen av någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff samtidigt som straffet för olika former av falska anklagelser skärps.
Sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Övergrepp i rättssak och grova fall av mened och skyddande av brottsling ska kunna leda till kännbart strängare straff.
Rätten till skadestånd för brottsoffer stärks
I syfte att påtagligt höja nivåerna på kränkningsersättning tydliggörs och stärks upprättelsefunktionen vid bestämmandet av ersättningens storlek. Vidare utvidgas rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap och det införs en ny form av ideell ersättning för efterlevande anhöriga, så kallad särskild anhörigersättning. Möjligheterna att utmäta frihetsberövandeersättning till förmån för brottsoffer utvidgas, och fordringar som avser skadestånd på grund av brott ges företräde framför oprioriterade fordringar vid löneutmätning.
Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar
För att stärka skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans, till exempel över internet, utvidgas bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp och motsvarande brott mot barn. Bestämmelserna om våldtäkt och våldtäkt mot barn ändras för att de ska bli mer neutrala med avseende på kön och sexuell läggning. Bestämmelsen om utnyttjande av barn för sexuell posering utvidgas så att även ageranden där barnet varit helt passivt omfattas.
Det införs också nya straffbestämmelser om sexuellt ofredande mot barn, grovt sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande. För att bättre återspegla brottslighetens allvar genomförs flera straffskärpningar. Bland annat höjs minimistraffet för våldtäkt och våldtäkt mot barn från fängelse i två år till fängelse i tre år.
Regler om utvisning på grund av brott skärps
Lagändringarna syftar huvudsakligen till att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott och innebär bland annat följande. Utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag och det ställs högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad. Kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige tas också bort.
Dessutom ska domstolen inte längre beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och val av påföljd. Återreseförbuden ska också bli längre och börja löpa vid dagen för utresa. Ändringarna innebär också bland annat ökade möjligheter att neka uppehållstillstånd för en utlänning som begått brott.
Arbetsrätt
Viktiga arbetsrättsliga reformer
Ändringarna, som träder i kraft den 30 juni 2022 men tillämpas från 1 oktober 2022, innebär bland annat ökade möjligheter till kollektivavtalsavvikelser från lagen om anställningsskydd, att en anställning som utgångspunkt gäller på heltid och att särskild visstidsanställning införs.
Vidare innebär ändringarna att uppsägning från arbetsgivaren ska grunda sig på sakliga skäl och att en anställning inte består vid tvist om giltigheten av uppsägning eller avskedande. Tre arbetstagare får undantas från turordningen, turordningsregler och rätt till omställningstid vid omreglering till lägre sysselsättningsgrad införs. Slutligen ska kundföretag i vissa fall erbjuda inhyrda arbetstagare tillsvidareanställning eller betala ersättning.
Konsumenträtt
Stärkt konsumentskydd och modernisering av konsumenträtten
Den 1 maj 2022 trädde den nya konsumentköplagen i kraft. Den innefattar ett stärkt konsumentskydd och en modernisering av konsumenträtten vid köp av varor och vid avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster. Lagen, som genomför två EU-direktiv, reglerar bland annat vad som utgör fel på en vara eller digitalt innehåll, vem som ansvarar för felet och vilken rätt konsumenten har att få felet avhjälpt. Alla fel som visar sig under två år efter köpet av en vara ska som utgångspunkt anses vara fel som näringsidkaren ansvarar för, vilket är en förlängning från tidigare sex månader. I lagen finns även vissa särskilda regler vid konsumentköp av levande djur.
Familjerätt och internationell familjerätt
Stärkt skydd för barn i internationella familjemål
Genom EU:s nya Bryssel II-förordning och de kompletterande regler som nu införs kommer det att gå snabbare och enklare att verkställa avgöranden om föräldraansvar inom EU. Barnets rätt att komma till tals tydliggörs. Dessutom utvecklas informationsutbytet mellan medlemsstaterna, vilket förbättrar beslutsunderlagen och underlättar domstolarnas och myndigheternas handläggning.
Jämlika regler om föräldraskap införs i internationella situationer
Den 1 augusti 2022 införs en ny föräldraskapspresumtion i internationella situationer. Enligt presumtionen ska en kvinna som är eller har varit gift med barnets mor på vissa villkor automatiskt anses som barnets förälder i Sverige. Det gäller i första hand om föräldraskapet följer av lagen i det land där barnet vid födelsen fick sin hemvist.
Ändringarna innebär vidare att utländska domstolsavgöranden om och fastställelser av föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor under vissa förutsättningar ska erkännas i Sverige. Det införs också flera internationellt privat- och processrättsliga regler om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor
Lex lilla hjärtat – lagändringar för att säkerställa barns bästa när vård enligt LVU upphör
Den 1 juli 2022 inför en ny bestämmelse varigenom det tydliggörs att när barn tvångsvårdas på grund av missförhållanden i hemmet får vården inte upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt. Det införs även en skyldighet för socialnämnden att följa upp barnet efter det att tvångsvård har upphört.
Socialnämnden ges befogenhet att använda drogtester inför umgänge och vårdens upphörande när barn tvångsvårdas på grund av missförhållanden i hemmet.
En skyldighet för socialnämnden att i vissa situationer överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud införs och skyldigheten att överväga vårdnadsöverflyttning tidigareläggs, från tre till två år.
