Flera viktiga lagändringar träder i kraft i anslutning till årsskiftet 2024/2025.
STRAFFRÄTT
Anonyma vittnen
Från och med den 1 januari 2025 införs i syfte att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen inom och runt de kriminella gängen en möjlighet för vittnen att höras anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol.
Ett vittne ska få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att vittnet eller vittnets närstående utsätts för allvarlig brottslighet. Det brott som vittnet ska höras om måste motsvara minst två års fängelse och skälen för åtgärden måste också uppväga de svårigheter den innebär för en misstänkts eller tilltalads möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.
Åtgärder mot brott som begås i och genom företag
Från den 1 januari 2025 införs det nya åtgärder för att motverka att brott begås i och genom företag. Bolagsverket får möjlighet att kräva personlig inställelse av den som anmäler en företrädare och får bättre förutsättningar att stryka oriktiga uppgifter ur registren.
Företagskapning kriminaliseras genom en särskild straffbestämmelse och straffet för brott mot målvaktsförbudet skärps. Förseningsavgifterna vid försenad inlämning av årsredovisningar höjs och alla ekonomiska föreningar blir skyldiga att ge in sin årsredovisning till Bolagsverket. Slutligen införs vissa regler om stiftelser, bland annat om jäv för ställföreträdare och anmälningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet.
En ny förverkandelagstiftning
Från och med den 8 november 2024 gäller en ny förverkandelagstiftning. Den syftar till att säkerställa att regelverket är sammanhållet, effektivt och anpassat till Sveriges EU-rättsliga och övriga internationella åtaganden. Reformen innebär bland annat att ett nytt 36 kap. införts i brottsbalken med rubriken ”Om förverkande av egendom och om företagsbot”. Det nya kapitlet innehåller en helt ny förverkandeform, självständigt förverkande. Förverkandeformen gör det möjligt att förverka egendom som inte står i proportion till en persons legitima förvärvskällor. För att säkerställa ett sådant förverkande kan tvångsmedel användas.
En ny lag har införts som reglerar förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot. I den nya lagen finns också de grundläggande reglerna om utredning om självständigt förverkande.
Åtgärder mot brott som begås i och genom företag
Från och med den 1 januari 2025 införs regler för att motverka att brott begås i och genom företag. Bolagsverket får möjlighet att kräva personlig inställelse av den som anmäler en företrädare och får bättre förutsättningar att stryka oriktiga uppgifter ur registren. Företagskapning kriminaliseras genom en särskild straffbestämmelse och straffet för brott mot målvaktsförbudet skärps. Förseningsavgifterna vid försenad inlämning av årsredovisningar höjs och alla ekonomiska föreningar blir skyldiga att ge in sin årsredovisning till Bolagsverket. Slutligen införs vissa regler om stiftelser, bl.a. om jäv för ställföreträdare och anmälningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet.
CIVILRÄTT
En ny modern patentlag
Den 1 januari 2025 träder en ny patentlag i kraft. Den nya patentlagen är en språklig och redaktionell modernisering av 1967 års patentlag. Ett antal av bestämmelserna anpassas också ytterligare dels till den europeiska patentkonventionen, dels till avtalet om en enhetlig patentdomstol (domstolsavtalet). Det avser bland annat vilka uppfinningar som kan patenteras och ensamrättens innehåll och begränsningar.
När det gäller ensamrätten införs två nya undantag från patenthavarens ensamrätt, ett för växtförädling och ett för användning av datorprogram. Bestämmelserna är en följd av anpassningen till domstolsavtalet. En ny moderniserad patentförordning ersätter också patentkungörelsen från 1967.
Skärpta regler om ränte- och kostnadstak för konsumentkrediter
Från och med den 1 mars 2025 införs nya regler i Konsumentkreditlagen (2010:1846) och förordningen (2018:479) om näringsidkares upplysningsskyldighet vid marknadsföring av högkostnadskrediter.
Reglerna om ränte- och kostnadstak, som hittills bara gällt för högkostnadskrediter, får ett utvidgat tillämpningsområde och ska gälla för flertalet konsumentkrediter. Detsamma gäller regler som begränsar möjligheten att förlänga löptiden för en kredit och en upplysning som ska lämnas vid marknadsföring av krediter. Räntetaket sänks också från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta. Ändringarna syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta genom att beviljas lån som de inte kan betala tillbaka.
OFFENTLIGRÄTT
Nya regler för klampning av fordon
Från och med den 1 januari 2025 träder en klampningslag (2024:1089) i kraft. Ett fordon ska i vissa fall hindras från att köra vidare. Ett sätt att hindra fortsatt färd är att låsa fast fordonet genom så kallad klampning. Klampning och andra tvångsåtgärder får användas för att driva in sanktionsavgifter på vägtrafikområdet, för att hindra fortsatta överträdelser av yrkestrafikreglerna och för att hindra trafik med trafikfarliga förare eller bristfälliga fordon.
Den nya lagen ersätter lag (2014:1437) om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd och anger när och hur ett fordons fortsatta färd får hindras genom tvångsåtgärder. Lagen innebär också att den tidsgräns på 36 timmar som hittills gällt för sådana tvångsåtgärder tas bort. I stället ska färden hindras till dess att ett förskott för sanktionsavgiften betalats eller skäl för att fortsätta tvångsåtgärden saknas.
SOCIALRÄTT
Stärkt skydd för barn i utsatta situationer
Från och med den 1 januari 2025 införs ändringar i föräldrabalken och i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Genom ändringarna stärks skyddet för barn mot våld och andra kränkningar och ökar tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem.
Ändringarna innebär bland annat att risken för att ett barn far illa ges en särskilt framträdande plats vid bedömningen av vad som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge. En skyldighet införs för domstolen att i svårbedömda fall hämta in ett sakkunnigutlåtande från en legitimerad psykolog. Det införs också en rätt till ett offentligt biträde för barnet och vårdnadshavarna vid en prövning av vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrarna.
Ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem
Från och med den 15 december 2024 har ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga införts som ger Statens institutionsstyrelse möjlighet att i vissa fall hålla barn och unga, som vårdas på särskilda ungdomshem, i avskildhet i anslutning till dygnsvilan om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten på det särskilda ungdomshemmet eller för att förhindra att barnet eller ungdomen avviker från hemmet.
SOCIALFÖRSÄKRINGSRÄTT
Ny skyldighet för arbetsgivare att lämna uppgifter om frånvaro på grund av vård av barn
Från och med den 1 januari 2025 införs en skyldighet genom lagen (2024:1300) om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn för arbetsgivare (och andra som är skyldiga att lämna en arbetsgivardeklaration) att lämna uppgift om frånvaro från arbetet på grund av vård av barn eller föräldraledighet. Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket i samband med arbetsgivardeklarationen och Skatteverket lämnar över uppgifterna till Försäkringskassan. Försäkringskassan kan sedan jämföra de uppgifter som den enskilde lämnat i sin ansökan med de uppgifter som arbetsgivaren lämnat.
SKATTERÄTT
Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
Från och med den 1 januari 2025 förstärks det ordinarie jobbskatteavdraget för personer med arbetsinkomster som överstiger cirka 190 500 kronor per år. Den genomsnittliga skattesänkningen för de som berörs blir cirka 2 600 kronor per år.
Skatten för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år sänks genom att det förhöjda grundavdraget förstärks för de med inkomster som överstiger cirka 190 500 kronor per år. Den genomsnittliga skattesänkningen för de som berörs blir cirka 1 450 kronor per år.
Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget, tas bort. Den genomsnittliga skattesänkningen för de som berörs blir cirka 10 100 kronor per år.
Sänkt skatt på bensin och diesel
Skatten på bensin och diesel sänks den 1 januari 2025 jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. Dessutom sänks skatten på bensin och diesel ytterligare den 1 juli 2025. De skattesatser som gäller för bensin och diesel efter sänkningarna 2025 ska gälla även under 2026.
Färre företag ska behöva redovisa mervärdesskatt och reglerna för vissa tjänster och konstverk ändras
Från och med den 1 januari 2025 höjs omsättningsgränsen för undantag från mervärdesskatt från 80 000 kronor till 120 000 kronor. Höjningen innebär att fler företag kan välja att tillämpa undantaget och behöver därmed inte ta ut och redovisa mervärdesskatt på sin försäljning.
Samtidigt får svenska företag möjlighet att tillämpa omsättningsgränser i andra EU-länder, och företag som är etablerade i andra EU-länder får möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i Sverige. Fler företag får också tillämpa reglerna om förenklad faktura. Vidare ska vissa virtuella evenemang och aktiviteter beskattas i Sverige om köparen finns här. Vid all försäljning av konstverk gäller skattesatsen 12 procent, förutom när reglerna om vinstmarginalbeskattning tillämpas.
Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet
Från den 1 januari 2025 ändras inkomstskattelagen på så sätt att ränteavdragen på privatpersoners lån utan säkerhet halveras under 2025 för att sedan helt avskaffas 2026. Ränta ska därefter bara dras av på lån med säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, samt på lån som har lämnats av en pantbank. Ränta ska också dras av om lånet finansierar ny-, till- eller ombyggnad av en byggnad och avsikten är att lånet när byggprojektet är färdigt ska omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad.
Migrationsrätt
Ändringar i medborgarskapslagen
Per den 1 oktober 2024 har ändringar i medborgarskapslagen införts. Ändringarna innebär bland annat att den som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller som har en anknytning till vissa grupper och organisationer, inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. De nya bestämmelserna gäller med vissa undantag för alla som har fyllt 15 år. Ändringarna innebär också att förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan ska fastställas till beslutsdagen och att prövningen ska utgå från förhållandena vid tidpunkten för beslutet. Det görs även ändringar i reglerna om befrielse från svenskt medborgarskap. Ändringarna innebär ett förstärkt skydd för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation.
