6. Standardavtalen AB 25 och ABPU 25 – Besiktning, uppsägning och hävning samt tvistelösning (kapitel 9-11)

Inledning

I del 1 av artikelserien redogjordes för de nya standardavtalens struktur, kapitelindelning och definitioner. I del 2-5 av artikelserien presenterades de största förändringarna kopplade till kapitel 1-8 i de nya standardavtalen. Denna avslutande artikel behandlar på samma sätt innehållet i kapitel 9-11 och knyter ihop säcken för artikelserien. Läsaren påminns om att artikelserien är baserad på remiss-utkasten till de nya standardavtalen och att vissa förändringar kan komma att implementeras i de slutliga versionerna.

Kapitel 9 – Besiktning

Kapitel 9 i de nya standardavtalen motsvarar kapitel 7 i de nuvarande standardavtalen som också reglerar besiktning. Bestämmelserna inbördes ordning är ny men de är i stora drag desamma förutom ett par större förändringar.

Inledningsvis ska nämnas att ”besiktningsman” i de nya standardavtalen i stället benämns ”besiktare”. Den nya benämningen är alltså könsneutral och mycket positiv ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

I de nuvarande standardavtalen finns en möjlighet för part att påkalla s.k. förbesiktning under vissa omständigheter som anges i fyra punkter i 7 kap. 1 §. Enligt punkten 4 kan så ske om särskilda skäl föreligger. I kommentaren till samma bestämmelse anges att ett särskilt skäl kan vara att parterna vill få en besiktning genomförd avseende visst arbete som exempelvis återkommer i ett stort antal moment i entreprenaden (s.k. normerande förbesiktning). I de nya standardavtalen finns alltjämt möjligheten för parterna att påkalla förbesiktning (9 kap. 12 §). Möjligheten för parterna att påkalla normerande förbesiktning regleras dock separat i en egen bestämmelse (9 kap. 11 §) och denna typ av besiktning har härmed gått från att utgöra ett särskilt skäl för förbesiktning till att utgöra en egen besiktningstyp. I de nya standardavtalen framgår numera också att den normerande förbesiktningen ska utgöra underlag för en särskild överenskommelse mellan parterna om hur återstående delar av entreprenaden ska utföras.

I de nuvarande standardavtalen har part rätt att påkalla s.k. överbesiktning av en tidigare utförd besiktning (7 kap. 6 §). Syftet med överbesiktningen är, precis som namnet antyder, att få vissa frågor kopplade till den tidigare besiktningen omprövade om part anser att den är felaktig i något avseende. I de nya standardavtalen har däremot parternas möjlighet att påkalla överbesiktning helt tagits bort.

Kapitel 10 – Uppsägning och hävning

Kapitel 10 i de nya standardavtalen motsvarar kapitel 8 benämnt ”hävning” i de nuvarande standardavtalen. Kapitlen reglerar i princip samma frågor och har en liknande disposition men relativt stora förändringar har genomförts i de nya standardavtalen.

Uppsägning
En helt ny företeelse som införts i de nya standardavtalen är att en part har rätt att säga upp avtalet under vissa förutsättningar enligt 10 kap. 1 §. De förutsättningar som åsyftas är händelser som väsentligt ändrar en parts möjligheter att fullgöra avtalet utan dennes vållande och omfattar bland annat krig, naturkatastrof eller att myndighet vid krig eller krigsfara tar partens organisation i anspråk (force majeure). I de nuvarande standardavtalen är förekomsten av liknande händelser angivna i respektive parts hävningskataloger och motparten har inte rätt till skadestånd om en part häver avtalet med hänvisning till dessa hävningsgrunder. De icke skadeståndsgrundande hävningsgrunderna har alltså brutits ut till en egen bestämmelse och om avtalet avslutas på dessa grunder heter det numera att avtalet sägs upp.

Hävning
Flertalet nya hävningsgrunder för både beställare (10 kap. 5 § punkterna 5, 6 och 9) och entreprenörer (10 kap. 6 § punkterna 3, 7 och 8) har införts i parternas respektive hävningskataloger. De nya hävningsgrundernas tema är att part har rätt att häva avtalet om motparten väsentligen brister i fullgörande av sina skyldigheter avseende miljöskydd, arbetsmiljö, skatt och sociala avgifter m.m. Vidare har respektive part fått en hävningsgrund som kan tillämpas om motparten begår ett väsentligt avtalsbrott som inte inkluderats i hävningskatalogernas övriga punkter (generalklausul).

I de nya standardavtalen har en ny möjlighet för parterna att häva avtalet vid befarat avtalsbrott införts (10 kap. 7 §). En förutsättning för detta är att det står klart att ett avtalsbrott som ger en part rätt att häva avtalet kommer att inträffa. Under dessa omständigheter har numera parten rätt att häva avtalet innan avtalsbrottet faktiskt inträffar.

Kapitel 11 – Tvistelösning

Kapitel 9 och 10 i de nuvarande standardavtalen benämnda ”tvistelösning” och ”förenklad tvistelösning” har i de nya standardavtalen bakats ihop till ett och samma kapitel benämnt endast ”tvistelösning”. Därutöver har vissa förändringar i sak genomförts.

Tvistetrappa
I de nya standardavtalen har en s.k. tvistetrappa införts i 11 kap. 2 §. Syftet med tvistetrappan är att parterna i ett så tidigt skede som möjligt efter att oenigheter i en fråga har uppstått ska kunna nå om en överenskommelse. Enligt tvistetrappan ska oenigheter i första hand lösas genom diskussion mellan behöriga personer hos parterna som är närmast berörda. Om enighet inte kan nås på detta sätt har respektive part möjlighet att påkalla överläggning mellan parternas ombud. Först om parterna efter diskussion och överläggning inte kan enas om en lösning får part hänskjuta tvisten till avgörande genom förenklad tvistelösning eller allmän domstol respektive skiljeförfarande.

I sammanhanget ska nämnas att det i praktiken ofta redan går till på det sätt som nu föreskrivs när tvistiga frågor uppstår. Vidare finns i standardavtalen ingen sanktionsreglering mot en part som väljer att bortse från tvistetrappans två första steg och direkt hänskjuter tvisten till avgörande genom förenklad tvistelösning eller allmän domstol respektive skiljeförfarande. Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om regleringen kommer att få genomslag i praktiken.

Förenklad tvistelösning
Enligt 10 kap. 1 § i de nuvarande standardavtalen har parterna möjlighet att gemensamt hänskjuta en tvistefråga till avgörande genom förenklad tvistelösning. I de nya standardavtalen har part rätt att ensidigt påkalla förenklad tvistelösning (11 kap. 3 §). Den andra parten har dock inom sju dagar från påkallandet en möjlighet att yttra sig över begäran om förenklad tvistelösning.

Allmän domstol eller skiljeförfarande
I både de nuvarande och nya standardavtalen ska en tvist, som inte avgörs genom förenklad tvistelösning, avgöras av allmän domstol eller skiljeförfarande. Avgörande för vilket forum som ska avgöra frågan är tvistebeloppets storlek. I de nuvarande standardavtalen ska en tvist där det omtvistade beloppet inte uppenbarligen överstiger 150 prisbasbelopp (8 820 000 kr år 2025) avgöras av allmän domstol. Tvister där det omtvistade beloppet överstiger detta belopp ska avgöras genom skiljeförfarande (9 kap. 1 §).

Enligt 11 kap. 13 § i de nya standardavtalen har den övre gränsen för när tvister ska avgöras av skiljeförfarande i stället för allmän domstol höjts drastiskt till 500 prisbasbelopp (29 400 000 kr år 2025). Det uppenbara resultatet av detta är att fler entreprenadrättsliga tvister kommer att prövas av allmän domstol, vilket är positivt för praxisbildningen på området. Det ska dock nämnas att bestämmelsen är en täckbestämmelse som med enkelhet kan ändras av parterna. Tiden får därför utvisa om branschens aktörer är lika entusiastiska över en mer omfattande entreprenadrättslig praxis som vi jurister eller om de aktivt kommer att välja bort allmän domstol i samma utsträckning som idag.

Avslutning

Vi på Advokatfirman Glimstedt i Göteborg vill tacka dig för att du läst artikelserien och hoppas att du tycker att den har varit lärorik. Vår förhoppning är att du, oavsett om du befinner dig på entreprenörs- eller beställarsidan, inför kommande entreprenader nu har en bättre förståelse för de förändringar som komma skall. Lycka till!

Frågor?

Har du frågor om de nya eller nuvarande standardavtalen eller i övrigt behöver hjälp av experter på entreprenadrätt? Läs mer om hur vi på Advokatfirma Glimstedt i Göteborg kan hjälpa dig inom entreprenadrätten.