Testamenten måste delges den avlidnes legala arvingar för att testamentstagare ska kunna ta över och fördela den egendom som tillhört den avlidna.
Vem ansvarar för delgivningen, hur ska den genomföras och vilken betydelse har avsikten med ett överlämnande eller översändande? Vad krävs för att uteslutna arvingar inte ska behöva kallas till förrättningen? Hur påverkas situationen om endast en obekräftad kopia av testamentet hittas, och har tidpunkten för testators död någon betydelse i sådana fall?
Innehållsförteckning:
– Inledning
– Delgivning av testamente
– Klander av testamente
– Delgivning av testamente i praxis
– Skatteverkets krav
– Andra sätt att delge testamente
– Kopia av testamente i tidigare avliden makes bouppteckning
– Frågan om jäv
– Summering
Inledning
För att ett testamente ska vara giltigt och kunna verkställas måste det delges den avlidnes arvingar. Om en arvinge vill klandra testamentet, måste detta ske inom sex månader från delgivningen.
Bouppteckningsförrättare avgör om en handling är ett giltigt testamente och om den ska bifogas bouppteckningen, ÄB 20:5 första stycket. Skatteverket kräver att testamentet finns i original och tydligt uttrycker testators sista vilja.
Om handlingen eller testamentet i övrigt uppfyller ärvdabalkens formkrav för ett testamente, spelar ingen roll när det gäller frågan om handlingen ska bifogas bouppteckningen eller inte. Det kan vara enkelt att se om exempelvis vittnen saknas, men svårare att avgöra om de var närvarande samtidigt eller är nära släkt med testatorn.
Delgivning av testamente
För att ett testamente ska vara giltigt måste det delges den avlidnes arvingar. Delgivningen sker genom att en bekräftad kopia av testamentet överlämnas till arvingarna, 14:4 ÄB.
Om en arvinge inte godkänner testamentet och vill bestrida det, måste klandertalan väckas inom sex månader från delgivningen.
Det är vanligtvis testamentstagaren som ansvarar för delgivningen men i praktiken sker detta ofta genom bouppteckningsförrättare, boutredningsman eller testamentsexekutor. Om testamentstagaren inte delger testamentet, kan Skatteverket förelägga denna att göra det inom sex månader annars preskriberas rätten till egendomen.
Det finns ingen tidsgräns för när delgivning ska ske, och en delgivning kan endast anses vara felaktig i samband med att den ifrågasätts. Om en delgivning i ett senare skede skulle anses inte uppfylla ärvdabalkens krav, kan ny delgivning, med efterföljande tidsfrist för klandertalan, ske.
Klander av testamente
En felaktig delgivning gör inte testamentet ogiltigt, men det kan försvåra att fastställa tidsfristen för att klandra testamentet, som normalt är sex månader efter delgivningen. Endast legala arvingar kan klandra, och en klandertalan gäller endast för de som faktiskt har väckt talan. Andra, som till exempel personer nämnda i ett tidigare testamente, kan i stället ansöka om rätt till arvet eller få bekräftat att en handling ska ses som ett testamente. Delgivning till andra än arvingar har ingen effekt, och en tioårig preskription gäller för andra typer av talan än klandertalan.
Delgivning av testamente i praxis
Delgivning av testamente enligt praxis innebär att testamentet ska överlämnas i en bestyrkt kopia till arvingar, vilket regleras i 14:4 ÄB. Flera rättsfall visar hur detta krav tolkas:
NJA 1980 s. 630
I NJA 1980 s. 630 hade ett testamente som inte uppfyllde formkraven delgivits arvingarna genom överlämnande av en obestyrkt fotokopia.
Sammanfattningsvis ansåg Högsta domstolen att delgivning med en obestyrkt fotokopia inte uppfyllde lagens krav, och därmed började inte fristen för klandertalan löpa.
Högsta domstolen fastställde däremot att det går bra att överlämna en fotokopia i stället för en avskrift av testamentet, men även fotokopian måste i så fall vara styrkt.
NJA 2014 S. 996 I och II
NJA 2014 s. 996 består av två avgöranden, Högsta domstolens dom i mål nr T 3743-13 (I) och Högsta domstolens beslut i mål nr Ö 208-14 (II).
NJA 2014 s. 996 I
Ett muntligt testamente ansågs inte delgivet genom att det visades vid en bouppteckningsförrättning. Testamentstagaren måste tydligt visa avsikten att delge testamentet för att fristen ska börja löpa.
NJA 2014 s. 996 II
Delgivning via post ansågs inte giltig då ett följebrev gav intrycket att ytterligare åtgärder behövdes vidtas innan klandertiden började löpa. Det är inte tillräckligt att en kopia överlämnas till arvingen utan avsikt att delge testamentet eller att det visas upp under bouppteckningsförrättningen utan syfte att delge handlingen.
Hovrätten för Västra Sverige, mål nr T 5805-20
Delgivning genom boutredningsman accepterades även om det inte uttryckligen angavs att det skedde i testamentstagarens intresse.
Sammanfattning, praxis för delgivning
Sammanfattningsvis måste delgivningen vara tydlig och syfta till att göra arvingarna medvetna om testamentet.
Skatteverkets krav
Arvingar som inte längre är dödsbodelägare på grund av att de har godkänt testamente eller delgivits testamente och avstått från att väcka klandertalan inom sex månader efter delgivningen, behöver varken kallas till bouppteckningsförrättningen eller tas upp som dödsbodelägare i bouppteckningen.
För att Skatteverket ska godkänna att arvingar som har uteslutits från arv genom testamente inte har kallats till förrättningen krävs bevis om att testamentet har vunnit laga kraft.
Det räcker inte med ett mottagningsbevis för ett rekommenderat brev. Skatteverket kräver ett skriftligt erkännande från arvingen om att de mottagit den bestyrkta kopian av testamentet, samt ett intyg från tingsrätten om att ingen klandertalan har väckts inom sex månader efter delgivningen.
Andra sätt att delge testamente
Enligt praxis (RH 1999:99) anses det tillräckligt att arvingen hämtar ut ett rekommenderat brev med en bestyrkt kopia av testamentet, men detta uppfyller inte Skatteverkets krav på bevis för delgivning. Det är fördelaktigt om arvingen bekräftar delgivningen genom att underteckna och datera en bestyrkt kopia av testamentet, som sedan returneras till den ansvarige för delgivningen. Om arvingen inte frivilligt bekräftar mottagandet kan en delgivningsfirma eller polisen anlitas. För delgivning av arvingar utomlands kan Länsstyrelsen i Stockholm som är centralmyndighet för internationell delgivning kontaktas.
Om det inte går att nå arvingen via polis eller delgivningsman, kan delgivning ske genom kungörelse enligt delgivningslagen (2010:1932).
Kopia av testamente i tidigare avliden makes bouppteckning
Undantag från kravet att en kopia av ett testamente ska vara bestyrkt kan förekomma i vissa fall. När den efterlevande maken avlider, tas bouppteckningen efter den först avlidna maken fram. Om originaltestamentet saknas men en kopia finns i bouppteckningen kan denna användas, även om den inte är bestyrkt.
Det kan vara svårt att bevisa att testamentet tidigare har delgivits arvingarna, särskilt om bouppteckningen registrerades före 2001, då tingsrätterna inte alltid arkiverade godkännanden. Om det är ett inbördes testamente med efterarvsförordnande kan en kopia av denna kopia delges arvingarna, trots att bestyrkning saknas.
Det finns dock ingen rättspraxis som bekräftar detta men det borde vara möjligt att få detta fastställt som ett undantag från kravet på att testamenteskopian ska vara bestyrkt. Om den först avlidna maken dog före 1989 och testamentet endast ger full äganderätt till efterlevande make måste testamentet ha bevakats enligt de regler som gällde då. Ett obevakat testamente utan efterarvsförordnande kan inte vinna laga kraft i efterhand.
Frågan om jäv
Enligt lag ska två bouppteckningsförrättare utses av dödsbodelägare, boutredningsman eller testamentsexekutor. Dessa förrättare hjälper ofta till att delge testamentet och tidigare även bevaka det i domstol. Det kan uppstå en fråga om jäv när förrättarna samtidigt hanterar bouppteckningen och delger testamentet.
Förrättarna representerar dödsboet och ska se till att bouppteckningen görs korrekt. Eftersom testamentet uttrycker den avlidnes vilja anses det inte vara jäv att de ser till att testamentet vinner laga kraft. Detta gäller även boutredningsmän och testamentsexekutorer som delger testamentet. Inget rättsfall har förklarat en sådan delgivning ogiltig på grund av jäv.
Summering – delgivning av testamente
Enligt 14:1 ÄB ska ett testamente delges arvingar genom att de får en bestyrkt kopia eller avskrift. Det är testamentstagaren som ansvarar för delgivningen, men denne kan överlåta uppgiften till någon annan. Det viktiga är att överlämnandet sker med avsikt att delge testamentet, och inte bara visa det för arvingen.
En bestyrkt fotokopia är godkänd, men det måste vara tydligt för arvingen att delgivning sker. Om arvingen måste utföra en åtgärd, exempelvis underteckna en bekräftelse, anses delgivningen först klar efter detta är gjort.