Om det finns en risk för att en person kommer att utsättas för brott, förföljelse eller andra allvarliga trakasserier kan personen som behöver skydd (skyddspersonen) begära kontaktförbud.
Det är en åklagare som beslutar om kontaktförbudet men begäran kan ges in till både polisen och direkt till Åklagarmyndigheten. Vanligtvis är det skyddspersonen som gör begäran men den kan också göras av en annan person exempelvis en socialhandläggare, vårdnadshavare till skyddspersonen eller på eget initiativ av åklagaren. Om någon annan än skyddspersonen tagit initiativet till begäran måste det klarläggas om skyddspersonen vill att kontaktförbud meddelas.
Åklagaren gör en riskbedömning som underlag för beslutet
Det krävs att risken för att utsättas för brott, förföljelse eller trakasserier av en utpekad person (förbudspersonen) är klar och konkret. Några av de frågor som åklagaren ska ta hänsyn till vid sin riskbedömning är om det finns tidigare brott mot skyddspersonen, om det finns tidigare brott mot någon annan och om det pågår en brottsutredning mot förbudspersonen.
Varje beslut om kontaktförbud ska också föregås av en proportionalitetsbedömning, vilket innebär att skälen för ett förbud ska vägas mot de konsekvenser det innebär för förbudspersonen.
Ett kontaktförbud innebär att förbudspersonen inte får ta kontakt genom besök, via telefon, e-post eller liknande. Det finns olika typer av kontaktförbud beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.
Olika typer av kontaktförbud
Kontaktförbud
Förbudspersonen får inte besöka, kontakta eller följa efter skyddspersonen.
Kontaktförbud i gemensam bostad
Förbudspersonen får inte vara i en bostad som är gemensam med skyddspersonen. Personen som behöver skydd kan ansöka om kontaktförbud i gemensam bostad om det finns en risk att den hon eller han bor tillsammans med kommer att begå brott mot skyddspersonen, till exempel hot eller misshandel. Det innebär att han eller hon inte får vara i den gemensamma bostaden.
Utvidgat kontaktförbud
Förbudspersonen får inte besöka eller vara i närheten av skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hon eller han brukar vara. Om ett tidigare meddelat kontaktförbud överträtts ska ett utvidgat kontaktförbud förenas med villkor om elektronisk övervakning. Elektronisk övervakning innebär att förbudspersonen får bära en fotboja som larmar om han eller hon överträder förbudsområdet eller inte sköter sin utrustning.
Särskilt utvidgat kontaktförbud
Förbudspersonen får inte vistas i ett större område runt skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hon eller han brukar vara.
Denna typ av kontaktförbud förutsätter att den som ansöker sedan tidigare har ett utvidgat kontaktförbud som överträtts. Särskilt utvidgat kontaktförbud ska förenas med villkor om elektronisk övervakning.
Beslut om kontaktförbud
Ett kontaktförbud meddelas för en viss tid, som längst ett år och det börjar som huvudregel gälla omedelbart. Ett kontaktförbud avseende gemensam bostad får dock meddelas för högst två månader. Åklagaren kan besluta om förlängning av kontakförbuden om det behövs.
Kontaktförbud i sig utgör inte någon garanti för att hotfulla och farliga situationer inte kan uppstå men det syftar till att förebygga sådana händelser. Kontaktförbudsregleringen är till för att skyddet för skyddspersonen ska kunna öka stegvis genom en succesiv upptrappning av nivån på ingripandet. Om förbudspersonen bryter mot kontaktförbud med villkor om elektronisk övervakning kan han eller hon dömas till fängelse i högst två år och i övriga fall till fängelse i högst ett år.