Eftersom den avlidnes kvarlåtenskap i de flesta fall ska fördelas mellan närstående till den avlidne är det också vanligt de tvister som kan uppstå berör personer som har en relativt nära anknytning. Tvister kan bero på att den avlidne under sin livstid eller genom testamente har kränkt bröstarvingars laglott, fråga om tidigare dispositioner ska eller inte ska anses utgöra förskott på arv som ska räknas av vid ett arvskifte, att någon känner sig förfördelad eller på grund av att berörda dödsbodelägare inte kommer överens om vem som ska få vad. Ofta är det mycket känslor inblandade vilket kan göra det svårare att hålla sams och ha en trevlig ton.
Undvik tvist om det går
Att driva en rättslig process är både kostsamt och tidskrävande samt riskerar att på ett negativt sätt påverka den sociala relationen mellan de berörda parterna. Därför bör man i första hand föra en diskussion med övriga berörda dödsbodelägare för att försöka nå en frivillig samförståndslösning. Detta görs lämpligen genom att sammanträffa samtliga arvingar och dödsbodelägare för att gå igenom vad som behöver göras efter att dödsfallet inträffat, bestämma hur olika saker ska skötas och av vem tillexempelvis upprätta bouppteckning, avsluta bankkonton och andra praktiska saker.
Det är inte alltid möjligt att komma överens. Kanske är det från början uppenbart att det kommer vara svårt att finna lösningar utan att hamna i konflikt. När kvarlåtenskapen innehåller egendom av större värde, såsom fastigheter, kan det finnas än större incitament för dödsbodelägarna att kräva sin rätt och därmed även större risk för att meningsskiljaktigheter uppstår. I vissa fall skulle en samförståndslösning kräva större avståenden än vad som kan accepteras och man behöver då finna en annan väg till lösning av tvisten.
När diskussioner inte räcker till
Om det inte går att komma överens genom en samförståndslösning brukar det krävas att de involverade parterna söker juridisk hjälp. Berörda dödsbodelägare ansöka om att rätten förordnar en boutredningsman eller skiftesman. I ett förfarande med boutredningsman eller skiftesman ansvarar parterna själva för att i nödvändig utsträckning framställa yrkanden och lämna relevant underlag för ett beslut. Det står arvingar och dödsbodelägare fritt att anlita eget juridiskt biträde i en sådan process. Om dödsbodelägarna inte kommer överens kan boutredningsmans eller skiftesman fatta ett beslut.
Efter ett beslut av en skiftesman kan berörda dödsbodelägare klaga på (klandra) arvsskiftet. För att klandra beslutet krävs att berörd dödsbodelägare inom fyra veckor från det att de fått arvskifteshandlingarna vid domstol väcker talan mot de andra dödsbodelägarna. Tvisten handläggs då som ett tvistemål i tingsrätten. Vanligen har man genom sin hemförsäkring rätt till ett rättsskyddsmoment som till viss del kan täcka de kostnader som uppkommer till följd av att man får en arvstvist prövad vid domstol.
En tvistemålsprocess vid domstol innefattar ofta dels skriftväxling, ett förberedande sammanträde kallat muntlig förberedelse och ett sammanträde för rättens avgörande så kallad huvudförhandling. Efter huvudförhandlingen meddelar tingsrätten en dom som parterna har att följa efter att den vunnit laga kraft. Om tingsrättens dom går en emot finns möjligheten att överklaga den till hovrätten. För att hovrätten ska ta upp frågan till prövning krävs att hovrätten beviljar s.k. prövningstillstånd.
När du behöver hjälp
Vår rekommendation är att i möjligaste mån sträva efter att undvika att trappa upp en konflikt som kan leda till en arvstvist. Detta innebär dock inte att man ska avstå sin rätt. Om en samförståndslösning inte kan nås genom diskussioner med övriga dödsbodelägare eller man är osäker på vilken rätt man har så bör man söka juridisk konsultation eller biträde. För att utreda möjliga lösningar av tvisten undersöker vi tvistens bakgrund och utreder er rättsliga ställning samt ser till vilka möjligheter det kan finnas för att finna en acceptabel lösning. Därefter kan man avgöra hur ärendet bör handläggas för bästa utfall.