Har du blivit utsatt för brott? Då står du säkerligen inför en ovan situation med många frågor om den rättsprocess som ligger framför dig. Nedan följer en kort redogörelse om hur brottmålsprocessen ser ut för den som blivit utsatt för brott.
Polisanmälan
Om du har utsatts för brott bör du så snart så möjligt anmäla det till polisen. Det är sedan polis och åklagare som beslutar om en förundersökning ska inledas. Du har i det här skedet även rätt att önska den advokat eller jurist som du vill ska företräda dig vid en kommande rättsprocess såsom målsägandebiträde. Staten står för kostnaderna för målsägandebiträdet.
Målsägandebiträdets uppgift är att få dig att känna dig trygg och väl förberedd inför en kommande rättegång. Därutöver ska ett målsägandebiträde hjälpa dig att kräva skadestånd från den misstänkte om du önskar det.
Förundersökning
Under en förundersökning kan förhör hållas med dig som är brottsoffer, den som är misstänkt och eventuella vittnen. Det som kommer fram av förhören samlas i ett förundersöknings-protokoll.
Om åklagaren bedömer att bevisningen inte räcker till en fällande dom kan det bli så att förundersökningen läggs ned. Är du missnöjd med beslutet om att lägga ned förundersökningen, kan du vända dig till åklagaren för omprövning av beslutet. Man kan också vända sig till högre åklagare för en överprövning.
Om det kommer fram ny bevisning kan en förundersökning tas upp igen. Det ska också tilläggas att du kan ha rätt till försäkrings- eller brottsskadeersättning även om förundersökningen läggs ned.
Om åklagaren anser att det finns tillräcklig bevisning för att fälla den misstänkte, väcks åtal.
Huvudförhandling under rättegången
När åtal har väckts kallar domstolen till en huvudförhandling i målet för att pröva åtalet. Har du fått en kallelse till huvudförhandlingen måste du komma till förhandlingen. Om du inte kommer och saknar giltig anledning (s.k. laga förfall), t.ex. sjukdom, kan du tvingas att betala ett vite (beloppet står i kallelsen). Du kan också bli hämtad till rättegången av polis.
Vid huvudförhandlingen deltar rätten bestående av ordföranden och tre nämndemän. Därutöver deltar åklagaren, du som målsägande samt ditt eventuella målsägandebiträde (om du har rätt till ett målsägandebiträde beror på vilken typ av brott som du har blivit utsatt för). Med i salen finns även den misstänkte, som nu kallas tilltalad, med sin eventuella försvarsadvokat. Är vittnen kallade, kommer de också att närvara från den tid de är kallade. Då huvudförhandlingar i regel är offentliga kan även andra personer finnas med i salen som åhörare.
Vid huvudförhandlingen går man igenom allt av betydelse i målet. Åklagaren berättar hur brottet har gått till och håller en s.k. sakframställan. Om du vill begära skadestånd, kommer ditt anspråk att tas
upp av ditt eventuella målsägandebiträde, alternativt av åklagaren om du inte har ett målsägandebiträde. Därefter får du som målsägande berätta vad som hänt, följt av att den tilltalade berättar sin version. Slutligen hörs även eventuella vittnen. Alla förhör spelas in med ljud och bild.
Om du har svårt att sitta i samma sal som den tilltalade, kan domaren bestämma att den tilltalade ska sitta i ett annat rum när du hörs. Det är då bra att meddela åklagaren eller ditt målsägandebiträde om att du inte vill sitta i samma sal som den tilltalade, så att rätten kan fatta beslut om medhörning.
Dom
När huvudförhandlingen är avslutad ska rätten döma i målet. Detta kan ske i direkt anslutning till huvudförhandlingen, varvid rätten avkunnar domen muntligen i rättegångssalen efter enskild överläggning. Men det kan också vara att man får vänta några veckor (ofta två veckor) på att dom meddelas i skriftlig form.
En part som inte är nöjd med tingsrättens dom kan överklaga domen till hovrätten. I vissa fall kan det krävas prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva målet. Hovrättens dom kan i sin tur överklagas till Högsta domstolen, där det alltid krävs prövningstillstånd.