Inledning
I del 1 av artikelserien redogjordes för de nya standardavtalens struktur, kapitelindelning och definitioner. Denna och kommande artiklar i artikelserien kommer i ordning att behandla specifika kapitel i de nya standardavtalen i syfte att belysa de relevanta ändringar som har gjorts i respektive kapitel. Denna artikel behandlar innehållet i kapitel 1 och 2. Läsaren påminns här om att kapitelindelningen i de nya standardavtalen är förändrad och att motsvarande bestämmelser i de nuvarande standardavtalen i vissa fall kan återfinnas utspridda i flera olika kapitel
Kapitel 1 – Allmänna utgångspunkter
Kapitel 1 är ett helt nytt kapitel som syftar till att förtydliga och redogöra för de allmänna utgångspunkterna som ska ligga till grund för avtalsförhållandet mellan parterna. Ett exempel på ett sådant förtydligande är 1 kap. 2 § där det framgår att standardavtalen är avsedda för fastprisentreprenader. De tidigare standardavtalen var likväl avsedda för fastprisentreprenader men detta framgick inte av avtalstexten. Ett annat exempel på förtydligande är 1 kap. 3 § där Á-pris nu definieras i avtalstexten som ”en avtalad ersättning per enhet utfört arbete som omfattar samtliga kostnader, inklusive kostnader för räntor och centraladministration samt vinst”.
Listan i 1 kap. 5 § över vilka ersättningsposter som ingår i ersättningsmodellen självkostnadsprincipen har utvidgats till att bland annat inkludera kostnaden för konsulter. Därtill förtydligas nu att kostnader för centraladministration avseende sådana kostnader för att bedriva entreprenörens verksamhet som typiskt sett inte orsakas av den enskilda entreprenaden ingår i entreprenörens arvode. Frågan hur entreprenörens årsomsättningsrabatter ska hanteras i förhållande till självkostnadsprincipen regleras däremot inte längre. Hur detta kommer att utspela sig i praktiken återstår att se.
I 1 kap. 12 § (13 § ABPU) uttrycks numera den allmänna skadeståndsrättsliga principen att part som lidit skada ska vidta åtgärder för att begränsa skadan.
Kapitel 2 – Omfattning
Kapitel 2 motsvarar till stor del kapitel 1 i de nuvarande standardavtalen och reglerar entreprenadens omfattning. Ett par bestämmelser har däremot ändrats.
2 kap. 2 § som reglerar hur kontraktshandlingarna ska tolkas har utvidgats genom att det som nu anges i kommentarstexten till bestämmelsen i stora delar i de nya standardavtalen har lyfts in direkt i avtalstexten. Vidare har det i bestämmelsens tredje stycke implementerats en skälighetsregel avseende bedömningen av arbetenas omfattning.
Företrädeslistan i 2 kap. 3 § avseende tolkning av de olika kontraktshandlingarna vid motstridiga uppgifter har moderniserats genom att digital modell numera listas som nummer 11 i företrädesordningen. Detta tillägg är en av många ändringar i de nya standardavtalen som belyser Byggandets Kontraktskommitténs uttalade mål att modernisera standardavtalen.
Av 2 kap. 7 § framgår precis som i de nuvarande standardavtalen att entreprenören, för det fall att det i förfrågningsunderlaget saknas uppgift om förhållandena avseende arbetsområdet, ska göra en fackmässig bedömning avseende desamma. I de nya standardavtalen har därutöver ett andra stycke införts i bestämmelsen som ger uttryck för den mycket omtalade ”Gottlandsdomen” (NJA 2015 s.3). I enlighet med vad Högsta domstolen uttalade i rättsfallet ska en entreprenör enligt de nya standardavtalen vid den fackmässiga bedömningen ta hänsyn till förhållanden som är troliga. Om det finns flera bedömningar som är fackmässiga får entreprenören utgå från den bedömning som medför lägst kostnad.
Nyfiken och vill veta mer?
Kommande artiklar
Tyckte du att denna artikel var intressant och vill veta mer? Då ska du hålla utkik efter kommande delar i artikelserien avseende skillnaderna i de nya och nuvarande standardavtalen inom bygg- och anläggningsbranschen!
Frågor?
Har du frågor om de nya eller nuvarande standardavtalen eller i övrigt behöver hjälp av experter på entreprenadrätt? Läs mer om hur vi på Advokatfirma Glimstedt i Göteborg kan hjälpa dig inom entreprenadrätten.