Inför rekrytering av en arbetstagare till en tjänst som innebär tillgång till betydelsefull, verksamhetskritisk information är det viktigt för arbetsgivaren att se över vilka avtal som behövs upprättas i syfte säkerställa att informationen stannar inom organisationen.
Lagen (2018:588) om företagshemligheter innehåller bestämmelser om skadestånd, vitesförbud och straff vid obehöriga angrepp på företagshemligheter (1 § samma lag). Med företagshemlighet förstås vissa typer av information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet som arbetsgivaren vill hemlighålla och vars röjande ”är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren”.
Arbetstagarens ansvar såvitt beträffar hemlighållandet av företagshemligheter upphör i regel i samband med anställningens upphörande. Därför är det vanligt i arbetsgivarsituationer att antingen upprätta ett sekretessavtal eller en sekretessklausul i anställningsavtalet för att säkerställa att den verksamhetskritiska informationen omfattas av sekretess i förhållande till arbetstagaren även efter anställningens upphörande.
Sekretessavtalets funktion
Sekretessavtalet fungerar som en komplettering till det skydd mot röjande av företagshemligheter som stadgas i lagen om företagshemligheter. Det är viktigt att vara så specifik och precis som möjligt i ett sekretessavtal för att det ska få önskad effekt. Hör bör man framhäva vilken typ av information som är sekretessbelagd samt under hur lång tid sekretessen gäller. Det innebär att risken för att man hamnar i tvivelsmål beträffande huruvida ett eventuellt avtalsbrott föreligger minimeras.
Sekretessavtalets giltighetstid
Huvudregeln om avtalsfrihet gäller även såvitt beträffar sekretessavtal. Det finns dock undantag. Bland annat kan tiden för sekretessavtalets giltighet förkortas av domstol för det fall domstolen finner att denna är oskäligt lång. Även en viteklausul kan justeras om denna enligt domstol är att betrakta som oskälig.
Vilka påföljder kan bli aktuella vid brott mot sekretessavtalet?
För att effektivisera sekretessavtalet kan man införa en viteklausul i avtalet. Viteklausulen fastslår vilket belopp som arbetstagare ska betala till den andra parten om denne bryter avtalet i visst avseende. Den syftar till att utöva en avskräckande effekt för att avslöja företagshemligheter för arbetstagaren, och ger således arbetsgivaren en ökad trygghet. När man bestämmer nivån på vitet bör man beakta verksamhetens karaktär, informationens betydelse och den anställdes ställning i företaget. En (alltför omfattande) viteklausul kan som ovan nämnts finnas vara oskälig vid en domstolsprövning. Finns det ingen viteklausul så krävs det att du kan bevisa skada som har uppstått, vilket kan innebära vissa svårigheter.
Rådgivning
Det kan ge arbetsgivaren ett betryggande skydd mot röjande av företagshemligheter för det fall ett väl utformat sekretessavtal ingås med arbetstagaren redan vid upprättandet av anställningsavtalet. Sekretessklausulen bör vara så utförlig och precis som möjligt i syfte att göra det enkelt att avgöra när ett avtalsbrott är för handen. Hur länge och i vilken utsträckning sekretessen gäller efter avslutad anställning beror på vad arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om. Här bör man dock ha i åtanke att tiden för sekretessavtalets giltighet måste vara rimlig.