Den 1 augusti 2022 trädde en ny lag om företagsrekonstruktion i kraft. Det är viktigt att företag som i grunden är livskraftiga, men som har drabbats av ekonomiska svårigheter, kan få hjälp att rekonstruera sin verksamhet innan krisen har blivit så djup att en konkurs är oundviklig.
Fastställande av en bindande rekonstruktionsplan
Den nya lagen innebär stora förändringar av de regler som styr hur en företags-rekonstruktion ska genomföras. Den största nyheten är att såväl den ekonomiska uppgörelsen – ackordet – som de övriga åtgärder som behövs för att komma till rätta med de ekonomiska problemen ska fastställas i en s.k. rekonstruktionsplan som ska vara juridiskt bindande för gäldenären och borgenärer. Planen bör omfatta samtliga de åtgärder som krävs för att komma till rätta med gäldenärens ekonomiska svårigheter och säkerställa att den verksamhet som gäldenären bedriver helt eller delvis ska kunna fortsättas av gäldenären eller någon annan. Det kan t.ex. handla om att vissa av verksamhetens tillgångar ska överlåtas.
Tanken med det nya planförfarandet är att den av allmän domstol fastställda rekonstruktionsplan ska ge en fullständig bild av gäldenärens ekonomiska situation. Endast borgenärer och företagsägare vilkas fordringar eller rättigheter berörs av planen ska delta i omröstningsförfarandet. För borgenärer gäller att deras fordringar måste ha uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion.
Förutsättningar för en företagsrekonstruktion
Den juridiska ribban för att inleda en företagsrekonstruktion höjs något. En företagsrekonstruktion ska numera få inledas om det finns grundad anledning att anta att verksamhetens livskraft kan säkras genom rekonstruktionen. Detta innebär ett skärpt livskraftstest.
I likhet med vad som gällde enligt den gamla lagen behåller gäldenären den formella rådigheten över sina tillgångar under en rekonstruktion. En nyhet är att gäldenären – utan rekonstruktörens samtycke – ska få vidta åtgärder som ligger inom den löpande förvaltningen. Rekonstruktören måste dock lämna samtycke för att gäldenären ska få fullgöra en förpliktelse som inte ingår i verksamhetens dagliga drift och för att fullgöra en förpliktelse som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion. En rättshandling som företagits utan samtycke blir inte automatiskt ogiltig, men rekonstruktören ska kunna begära att rättshandlingen går åter. Gäldenären ska, liksom tidigare, vara skyldig att lämna rekonstruktören alla upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som är av betydelse för rekonstruktionen av verksamheten. Gäldenären ska följa rekonstruktörens anvisningar om hur verksamheten ska bedrivas.
En fordran som grundar sig på ett avtal som gäldenären under rekonstruktionen ingått med rekonstruktörens samtycke omfattas även fortsättningsvis av bästa allmänna förmånsrätt, s.k. superförmånsrätt. För att sådan förmånsrätt ska uppkomma krävs rekonstruktörens samtycke, även om avtalet ligger inom ramen för den löpande förvaltningen. Att samtycke inte krävs för att gäldenären ska ingå avtalet hindrar inte att samtycke ändå inhämtas från rekonstruktören i syfte att förmånsrätt ska uppkomma för fordringar som grundar sig på det aktuella avtalet. Av detta skäl bör borgenärer förvissa sig om att rekonstruktören lämnat sitt samtycke och se till att samtycket dokumenteras på lämpligt sätt.
Gäldenärens avtal
Det har införts nya regler som styr gäldenärens avtal under en rekonstruktion. När en ansökan om företagsrekonstruktion har gjorts, får en motpart inte häva avtalet på grund av dröjsmål med betalning eller någon annan prestation om dröjsmålet inträffat före beslutet om företagsrekonstruktion. Gäldenären har rätt att begära att ett avtal ska fullföljas medan motparten har rätt att begära att gäldenären lämnar besked om denne avser att fullfölja avtalet. Om gäldenären väljer att inte fullfölja ett avtal, eller inte lämnar besked, får motparten häva avtalet. Om gäldenären väljer att fullfölja ett avtal ska de fordringar som uppkommer efter denna tidpunkt anses ha uppkommit under rekonstruktionen vilket innebär att de inte kan skrivas ned genom en skulduppgörelse i rekonstruktionsplanen.
Andra nyheter är att gäldenären får rätt att säga upp varaktiga avtal under rekonstruktionen, t.ex. ett kostsamt hyresavtal. Rätten att säga upp varaktiga avtal gäller dock inte anställningsavtal. Det införs också ett uttryckligt förbud mot s.k. ipso facto-klausuler, dvs. avtalsvillkor som ger en part rätt att häva ett avtal på grund av bl.a. att motparten ansöker om eller inleder en företagsrekonstruktion.
Företagsledningens inflytande
Företagsledningen har ett betydande inflytande i ett företags verksamhet. Om det finns brister i ledningens kompetens eller lämplighet kan detta utgöra hinder mot rekonstruktionens genomförande. Det kan därför finnas ett behov av att byta ut personer i styrelsen eller den verkställande direktören. Ett byte av ledningen kan tas in som ett villkor i planen, t.ex. att bytet av styrelse eller verkställande direktör utgör en förutsättning för att en kreditgivare ska bidra med finansiering.
Ny och tillfällig finansiering – superförmånsrätten begränsas
Det är inte enbart genom att nå en ekonomisk uppgörelse med borgenärerna som företagets förutsättningar att överleva kan förbättras. En av de viktigaste åtgärderna under rekonstruktionen kan vara att säkra nytt kapital och få externa aktörer att våga investera i företaget. En rekonstruktionsåtgärd kan vara just att ändra villkoren eller strukturen på en gäldenärs tillgångar och skulder eller någon annan del av gäldenärens kapitalstruktur. Ett sätt att göra detta är att tillföra nytt kapital, t.ex. genom ett aktieägartillskott eller genom att öka aktiekapitalet. Enligt aktiebolagslagen kan aktiekapitalet ökas genom fondemission, nyemission, emission av teckningsoptioner eller emission av konvertibler.
Man skiljer på ny finansiering och tillfällig finansiering. Med ny finansiering avses nytt finansiellt stöd som tillhandahålls av en befintlig eller en ny borgenär i syfte att genomföra en rekonstruktionsplan och som ingår i rekonstruktionsplanen. Med tillfällig finansiering avses nytt finansiellt stöd som tillhandahålls av en befintlig eller ny borgenär under rekonstruktionen och som är omedelbart nödvändigt för att gäldenärens verksamhet ska kunna fortsätta att drivas, eller för att bevara eller öka värdet på verksamheten. När tillfällig finansiering beviljas vet parterna ännu inte om rekonstruktionsplanen kommer att fastställas eller inte. Skyddet för tillfällig finansiering är därför inte begränsat till att endast gälla när en rekonstruktionsplan fastställts.
Begreppet finansiellt stöd ska tolkas i vid bemärkelse. Det omfattar inte bara tillhandahållande av pengar eller tredjepartsgarantier, utan även leverans av varulager, inventarier, el och råvaror såsom gas och vatten, t.ex. genom att bevilja gäldenären en längre återbetalningsperiod.
Skillnaden mellan ny och tillfällig finansiering är att ny finansiering syftar till en långsiktig kapitaltillförsel (finansiellt stöd för att genomföra de åtgärder som föreskrivs i en rekonstruktionsplan), medan tillfällig finansiering syftar till att trygga gäldenärens verksamhet under rekonstruktionen. Det innebär att det inte kan bli fråga om någon ny finansiering i de fall en rekonstruktionsplan inte fastställs. Ny finansiering omfattas av bästa allmänna förmånsrätt (superförmånsrätt) i den utsträckning som framgår av den fastställda rekonstruktionsplanen. Ny finansiering får alltså inte per automatik bästa allmän förmånsrätt. Parterna ges möjlighet att komma överens i denna fråga.
Tillfällig finansiering omfattas av bästa allmänna förmånsrätt (superförmånsrätt) om fordringen grundas på avtal som gäldenären ingått med rekonstruktörens samtycke. Förmånsrätten upphör dock om en rekonstruktionsplan fastställs.
Kapitalbristreglerna begränsas
Syftet med aktiebolagslagens kapitalbristregler är att de ska tvinga bolagets företrädare att agera när ett bolags eget kapital understiger den kritiska gränsen. Om en upprättad kontrollbalansräkning visar att företagets eget kapital understiger halva aktiekapitalet måste bolagsstämman ta ställning till om bolaget ska gå i likvidation eller om verksamheten ska fortsätta. En ansökan om företagsrekonstruktion kan vara ett sätt att få företaget på fötter igen och återställa dess livskraft. Enligt den nya lagen finns inte längre någon skyldighet att hålla en andra kontrollstämma under en företagsrekonstruktion. En sådan skyldighet inträder dock när rekonstruktionen upphört. Den andra kontrollstämman hålls i vanliga fall inom åtta månader från den första kontrollstämman. Den andra kontrollstämman behöver dock inte hållas tidigare än två månader efter en avslutad företagsrekonstruktion även om åttamånadersfristen har löpt ut innan dess. Förslaget innebär att om åttamånadersfristen löper ut under en pågående företagsrekonstruktion så kommer någon andra kontrollstämma inte att behöva hållas under den tid som rekonstruktionen pågår, oavsett om den första kontrollstämman hållits före beslutet om företagsrekonstruktion eller under själva rekonstruktionen.
Den nya lagen hindrar dock inte ett företag från att hålla den andra kontrollstämman tidigare än så. Om så sker och den kontrollbalansräkning som läggs fram inte har granskats av bolagets revisor eller inte utvisar att det egna kapitalet vid tiden för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet, och beslut om likvidation inte har fattats av stämman, uppstår en skyldighet för styrelsen att ansöka om likvidation (25 kap. 17 § första stycket 2). Den andra kontrollstämman behöver förstås inte hållas inom två månader från rekonstruktionsavslutet om åttamånadersfristen från den första kontrollstämman löper ut senare än denna tidpunkt.