Kunskapsbank

Jävsproblematik vid framtidsfullmakter

Framtidsfullmakter har blivit ett allt vanligare verktyg för individer som vill säkerställa att deras behov och intressen tas om hand när de själva inte längre kan fatta beslut. Vanligtvis utses en närstående, som exempelvis en make, sambo eller barn, som fullmaktshavare. Dock finns det viktiga juridiska begränsningar, särskilt när det gäller jävsfrågor, som kan påverka hur framtidsfullmakten får användas.

Vad är en framtidsfullmakt?

Lag (2017:310) om framtidsfullmakter, som trädde i kraft den 1 juli 2017, ger en person möjlighet att i förväg utse en fullmaktshavare för att fatta beslut om deras ekonomiska eller personliga angelägenheter, för de fall de själva inte längre kan göra det. Till skillnad från vanliga fullmakter, gäller framtidsfullmakten endast när fullmaktsgivaren inte längre kan företräda sig själv.

Framtidsfullmakten har blivit populär då den ger individer mer kontroll över sina framtida behov, i synnerhet när det gäller alternativ till god man eller förvaltare. Trots den ökade användningen har det funnits en osäkerhet kring hur lagen ska tillämpas i praktiken, särskilt när det gäller frågor om jäv.

Jävsregeln i lagen om framtidsfullmakter

Enligt 17 § lagen om framtidsfullmakter får en fullmaktshavare inte företräda fullmaktsgivaren i situationer där de själva eller någon närstående till dem är motparter eller kan ha motstridiga intressen. Denna regel, som ger uttryck för förbudet mot självkontrahering, syftar till att skydda fullmaktsgivaren från att en fullmaktshavare handlar i eget intresse eller på ett sätt som kan vara skadligt för fullmaktsgivaren.

Jäv kan uppstå om fullmaktshavaren och fullmaktsgivaren är motparter i en rättslig fråga eller om deras intressen inte överensstämmer. Typiska exempel är när fullmaktshavaren köper något från eller säljer något till fullmaktsgivaren. Det finns ingen exakt definition i lagen på vad som anses vara motstridiga intressen, vilket gör att bedömningen måste ske objektivt.

Bredden av jävsregeln och dess praktiska konsekvenser

Det är viktigt att förstå att även om en rättshandling skulle vara till nytta för fullmaktsgivaren, kan den fortfarande omfattas av jävsregeln om fullmaktshavaren och fullmaktsgivaren är i en sådan relation att deras intressen kan anses motstridiga. Fullmaktsgivaren måste vara medveten om att fullmaktshavaren har en lojalitetsplikt, vilket innebär att denne måste noggrant bedöma risker för jäv vid varje rättshandling.

Om fullmaktshavaren handlar i strid med jävsregeln kan den aktuella rättshandlingen ogiltigförklaras av domstol. För att undvika detta kan fullmaktshavaren ansöka om att en god man ska utses för att hantera specifika rättshandlingar, exempelvis vid fastighetsförsäljningar.

Vägledning och aktuell praxis

Under 2023 framförde Lantmäteriet behovet av att utvärdera hanteringen av framtidsfullmakter och att tydliggöra hur uttrycket ”kan ha motstridiga intressen” ska tolkas utifrån objektiva riktlinjer. Exempelvis ansågs en make som undertecknar en försäljningshandling för både sig själv och sin partner i en gemensam fastighet vara i en jävssituation. Lantmäteriet ansåg att sådana handlingar inte kan godkännas utan att en särskild god man eller annan extern företrädare utses.

Lantmäteriet har i sitt ställningstagande angett exempel på situationer där jävsproblematik kan uppstå mellan fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren, eller någon annan inom jävskretsen. Exempelvis kan detta gälla när parterna är delägare i samma dödsbo, samäger en fastighet, eller om fastigheten utgör gemensam bostad för makar eller sambor, särskilt med hänsyn till den övertaganderätt som kan uppstå vid en bodelning.

Ett vanligt scenario är när två makar eller sambor säljer en gemensamt ägd fastighet och den ena parten undertecknar köpehandlingen både för egen del och för den andra makens räkning med stöd av en framtidsfullmakt. Enligt Lantmäteriets bedömning kan detta innebära gemensamma intressen som leder till jäv. Därmed kommer en ansökan om lagfart i sådana fall inte att beviljas.

Lantmäteriet anser att den nya tolkningen och tillämpningen stärker skyddet för fullmaktsgivarens intressen. Samtidigt innebär detta i praktiken en viss inskränkning av framtidsfullmaktens användningsområde när fullmaktshavaren är make eller sambo, vilket kan medföra att fullmakten inte kan användas på det sätt som fullmaktsgivaren avsett.

Uddevalla tingsrätts avgörande den 18 mars 2024 i mål Ä 696-24

I detta mål hade en kvinna utfärdat en framtidsfullmakt till sin make. Makarna ägde tillsammans en fastighet som de överlät som gåva till sin gemensamma dotter. Mannen, som även var fullmaktshavare, undertecknade gåvohandlingen både för egen del och för kvinnans räkning. Lantmäteriet nekade lagfart och motiverade sitt beslut med att överlåtelsen var ogiltig enligt jävsregeln i 17 § lagen om framtidsfullmakter. Eftersom fullmaktshavaren agerade både som företrädare för sig själv och för fullmaktsgivaren, ansåg Lantmäteriet att motstridiga intressen förelåg. Dottern hävdade dock att makarna varit eniga om överlåtelsen.

Tingsrätten avslog överklagandet och påpekade att dottern var barn till både fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren. Vidare framhölls att fullmaktshavaren agerade för båda parters räkning i egenskap av delägare i fastigheten. Domstolen delade Lantmäteriets bedömning att detta objektivt sett innebar motstridiga intressen och därmed jäv.

Tingsrättens beslut överensstämmer med Lantmäteriets tolkning och visar att fullmaktsgivarens avsikt saknar betydelse för bedömningen. Det avgörande är en objektiv prövning av huruvida motstridiga intressen kan anses föreligga, oberoende av fullmaktshavarens egna uppfattningar.

Vänersborgs tingsrätts dom den 5 mars 2024 i mål T 844-21

En kvinna hade fått en framtidsfullmakt från sin far och använde denna för att underteckna ett köpekontrakt vid försäljning av hans fastighet. Efter faderns bortgång hävdade kvinnans bror, som också var dödsbodelägare, att försäljningen var ogiltig eftersom fullmaktshavaren skulle ha varit jävig. Brodern hävdade att det fanns en intressekonflikt mellan fullmaktshavaren och de framtida dödsbodelägarna. Fullmaktshavaren invände att hon varken hade varit motpart till eller haft motstridiga intressen gentemot dödsbodelägarna.

Tingsrätten konstaterade att exempel på motstridiga intressen kan vara en avtalsrelation mellan fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren, eller om de båda är delägare i samma dödsbo. Domstolen klargjorde att motstridiga intressen måste finnas mellan fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren eller dennes nära anhöriga. I detta fall hade brodern endast påstått att intressekonflikten rörde fullmaktshavaren och de framtida dödsbodelägarna, inte fullmaktsgivaren. Därför fann tingsrätten att inget jäv förelåg vid undertecknandet av köpekontraktet.

Domstolens avgörande visar att frågan om jäv enbart kan aktualiseras om intressekonflikten involverar fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren eller dennes närstående. Eventuella konflikter mellan fullmaktshavaren och tredje part är i detta sammanhang inte relevanta.

Det är oklart om tingsrätten skulle ha gjort en annan bedömning om brodern i stället hävdat att motstridiga intressen även förelegat mellan fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren, exempelvis på grund av att fullmaktshavaren senare skulle bli dödsbodelägare.

Å ena sidan krävs en objektiv bedömning, vilket skulle kunna innebära att jäv uppstår enbart på grund av att fullmaktshavaren är barn till fullmaktsgivaren. En sådan tolkning skulle dock innebära att jäv alltid föreligger när en bröstarvinge säljer en fastighet för fullmaktsgivarens räkning. Å andra sidan framgår av lag och förarbeten att tillhörighet till jävskretsen inte räcker för att jäv ska föreligga; det måste även finnas en faktisk intressekonflikt, vilket talar mot en sådan tolkning.

Sammanfattning

Jävsregeln i 17 § lagen om framtidsfullmakter har fått betydande konsekvenser, där den enskildes självbestämmanderätt kring framtida frågor ofta får stå tillbaka för skyddet av fullmaktsgivarens intressen.

Med Lantmäteriets tolkning av ”motstridiga intressen” och de domstolsavgöranden som följt står det tydligt att en framtidsfullmakt blir ineffektiv när en make eller sambo ska sälja en gemensam fastighet eller bostad för bådas räkning.

En framtidsfullmakt kan dock täcka andra åtgärder, som kontakt med banker och myndigheter. Trots detta är en av de vanligaste anledningarna till att makar eller sambor upprättar framtidsfullmakter just möjligheten att hantera försäljning av en gemensam bostad, till exempel om en av dem behöver flytta till särskilt boende. Detta för att undvika att en god man, utan insyn i deras personliga eller ekonomiska angelägenheter, förordnas.

Vid misstanke om jäv kan fullmaktshavaren ansöka om en god man för att hantera försäljningen. Eftersom framtidsfullmakter syftar till att främja självbestämmande och är tänkta att ersätta samhällsbaserade hjälpinsatser, kan detta upplevas som en lösning som går emot lagens syfte. En god man står under Överförmyndarens tillsyn, vilket kan fördröja processen eftersom samtycke krävs innan rättshandlingen genomförs.

Enligt 29 § lagen om framtidsfullmakter får fullmaktshavaren endast överlåta vissa vardagliga rättshandlingar till en ersättare. Eftersom fastighetsförsäljning inte anses vara en sådan handling kan jävsproblematiken inte lösas genom att överlåta ansvaret till någon annan.

För att undvika ogiltiga rättshandlingar eller behovet av en god man rekommenderas att fullmaktsgivaren utser en utomstående person att hantera jävsrelaterade frågor. Den utsedda personen bör inte vara närstående för att undvika att inkluderas i jävskretsen. Det är dock vanligt att fullmaktsgivaren saknar en sådan person i sin närhet, vilket kan leda till att ansökan om god man ändå blir nödvändig.

Hittills har endast Lantmäteriet uttalat sig om tolkningen av ”motstridiga intressen”, och domstolarna har främst tillämpat begreppet vid fastighetsöverlåtelser. Det saknas fortfarande vägledning från andra aktörer, men det är sannolikt att begreppet kommer att tillämpas brett. Detta innebär att även bostadsrättsföreningar kan börja använda en strikt tolkning, vilket kan förhindra en make eller sambo från att sälja en gemensam bostadsrätt för bådas räkning.

Eftersom jävsregeln inte är begränsad till bostäder återstår att se hur banker tolkar den med hänsyn till Lantmäteriets tolkning och rättspraxis. Det finns en risk att banker kan begränsa fullmaktsgivarens handlingsutrymme, exempelvis vid avslutande av gemensamma konton eller försäljning av värdepapper. Detta skulle kraftigt inskränka framtidsfullmaktens användbarhet, särskilt när den upprättas till förmån för närstående.

Därför är det av stor vikt för de som upprättar framtidsfullmakter att noggrant undersöka klientens syfte. Om fullmaktsgivaren vill utse sin make eller sambo som fullmaktshavare, och ingen utomstående finns att tillgå vid jäv, kan det ifrågasättas om en framtidsfullmakt är rätt lösning. Oavsett är det avgörande att tydligt informera fullmaktsgivaren om de begränsningar som följer av jävsbestämmelsen.

Avslutande kommentar

Jävsregeln i lagen om framtidsfullmakter ger ett starkt skydd för fullmaktsgivarens intressen, men medför också begränsningar i fullmaktens praktiska tillämpning. För att minimera riskerna rekommenderas noggrann planering och tydlig information till fullmaktsgivaren om regelverkets konsekvenser. Genom att anpassa fullmaktens utformning efter varje individs behov kan onödiga konflikter och ogiltigförklarade handlingar undvikas.

Kunskapsbank

Frågor?

Du är välkommen att kontakta oss för ett kostnadsfritt inledande samtal.

Hos oss på Advokatfirman Glimstedt Göteborg arbetar vi med en svensk och internationell inriktning.

Kan vi hjälpa dig?