Tvist kan uppstå kring någon av dessa delar eller så kan uppstå tvist om såväl vårdnad, boende och umgänge. Begreppet vårdnadstvist i artikeln används som ett samlingsbegrepp.
Varför blir det en tvist?
En vårdnadstvist uppstår ofta när en eller båda parter ser sig som bättre lämpade att fatta aktuella beslut för barnet, eller att den ena eller båda anser att den andra vårdnadshavaren inte har förmåga eller omdöme att fatta aktuella beslut. Ofta handlar det om boendefrågan men det kan också röra allvarliga saker som misskötsel av barnet eller missbruk. Föräldern kan då ansöka om att få ensam vårdnad istället för gemensam vårdnad.
När föräldrar inte kommer överens kan de ta hjälp av familjerätten i sin kommun för att lättare kunna kommunicera och därigenom nå fram till en gemensam överenskommelse. I en del fall kan föräldrarna inte nå fram till en överenskommelse med hjälp av familjerätten eller så vill en av föräldrarna inte samarbeta och då bör man omgående ta juridisk hjälp för att om möjligt undvika en domstolstvist. I många fall kan föräldrar, med hjälp av varsin erfaren jurist nå en överenskommelse då båda föräldrarna kan få klarhet i vad lagen säger och hur domstolarna brukar resonera i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge.
Bra att veta om vårdnadstvister
Det kan vara en lång process ifall en vårdnadstvist fullföljs i domstol och det är därför en stor fördel att tidigt komma överens om en lösning. Varje vårdnadstvist är unik och processen skiljer sig åt, men ofta tar processen många månader och är påfrestande för alla parter. Vid vårdnadstvister så utgår domstolen utifrån vad som är bäst för barnet med målet att föräldrarna ska försöka ha gemensam vårdnad. Vid vårdnadstvister så utgår domstolen från vad som är bäst för barnet och att det vanligtvis är till barnets bästa att föräldrarna har gemensam vårdnad. Domstolen kan ge familjerätten i uppdrag att söka förbättra föräldrarnas samarbetsförmåga genom samarbetssamtal. Samtalen hos familjerätten kan också hjälpa föräldrarna att komma överens så att tvisten kan avslutas.
Under målets gång kan domstolen också ge familjerätten i uppdrag att göra en utredning om vad som är bäst för just detta barnet. Under utredningstiden pratar familjerätten med både föräldrarna, barnet och skol/förskolepersonal för att kunna ge en rekommendation till domstolen om vad som är bäst för barnet. Under utredningstiden pratar familjerätten med både föräldrarna, om möjligt med barnet och skol/förskolepersonal för att kunna ge en rekommendation till domstolen om vad som är bäst för barnet. Domstolen följer vanligtvis den rekommendation som familjerätten gett i utredningen. Domstolen kan bestämma att vårdnaden ska vara gemensam eller att endast en föräldrar skall vara vårdnadshavare. Om endast en förälder är vårdnadshavare innebär det samtidigt att den föräldern bestämmer om barnets boende. Domstolen kan också bestämma att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad och att barnet ska bo växelvis hos föräldrarna eller att barnet ska bo hos den ena föräldern och ha umgänge med den andra föräldern.
Vid vårdnadstvister utgår domstolen ifrån vad som är bäst för just det barnet med målsättning att barnet ska få en nära relation med både föräldrarna. Barnets egna vilja om var han eller hon vill bo eller hur umgänget skall se ut har betydelse för domstolen men den är inte helt avgörande. Desto äldre och mognare barnet är desto större hänsyn tar domstolen till barnets vilja. Ett barn har alltid rätt till kontakt med båda föräldrarna.
Om en vårdnadstvist når domstolen
Rent rättsligt uppstår en vårdnadstvist när en stämningsansökan lämnats in till tingsrätten, d.v.s. när en förälder ansöker om exempelvis ensam vårdnad. Efter ansökan kan det huvudsakligen leda till två konsekvenser. Den andra föräldern kan godkänna ansökan vilket leder till att ansökande förälder får ensam vårdnad ifall det är i linje med barnets bästa. Ifall den andra föräldern inte godkänner ansökan sätts processen igång.
Tingsrätten bokar då tid för ett sammanträde som kallas muntlig förberedelse där målets gås igenom och bägge föräldrarna får komma till tals. Vid den muntliga förberedelsen försöker tingsrätten att få föräldrarna att nå åtminstone en tillfällig överenskommelse fram till dess målet ska avgöras. Inför den muntliga förberedelsen inhämtar vanligtvis tingsrätten upplysningar om barnet och föräldrarna via familjerätten för att få ett bättre beslutsunderlag i målet. Tingsrätten kan samtidigt besluta om att föräldrarna ska gå i samarbetssamtal eller att en utredning ska inhämtas från familjerätten. Lyckas föräldrarna inte komma överens under den muntliga förberedelsen kan tingsrätten vid behov fatta tillfälliga beslut om exempelvis barnets boende. Det tillfälliga beslutet gäller tills vidare men kan när som helst ändras under målets gång.
För det fall föräldrarna inte kommit överens under processens gång kommer tingsrätten, så snart målet är tillräckligt utrett, att avgöra målet efter en huvudförhandling. Vid huvudförhandlingen får föräldrarna lägga fram bevisning och förklara för tingsrätten vad de anser är det bästa för barnet. Tingsrätten gör därefter en bedömning och målet avslutas genom en dom där det framgår hur tingsrätten har resonerat om vad som är det bästa för barnet. Tingsrättens dom kan överklagas till hovrätten men för att hovrätten ska ta upp målet till prövning krävs prövningstillstånd.
Tänk på barnens bästa
För barn som lever med separerade föräldrar är det viktigt att veta när de ska bo hos pappa, när ska bo hos mamma och hos vem de ska vara på under loven. Om föräldrarna inte kan komma överens riskerar relationen mellan föräldrarna att blir än mer försämrad, vilket i sin tur gör det ännu svårare att hitta en lösning som är bra för barnet. Försök ha fokus på vad som är bäst för barnet och se förbi andra faktorer och konflikter som kan finnas i relationen. Ta hjälp av en erfaren jurist som kan ge dig stöd och råd baserat på just din och barnets situation.