I aktiebolag med flera ägare uppstår ibland situationer där minoriteten misstänker att något inte står rätt till. Det kan handla om en enskild transaktion, om värderingen inför ett hembud eller om VD:s ersättningar i förhållande till bolagets utveckling. Den ordinarie revisionen ger inte alltid svar i tid, och den löpande informationen är beroende av styrelsens vilja att dela med sig.
För dessa situationer finns ett särskilt minoritetsskydd i aktiebolagslagen: möjligheten att få en särskild granskare utsedd av Bolagsverket.
I denna artikel går vi igenom vad institutet innebär, hur det aktiveras och vilka praktiska överväganden som bör göras innan en ansökan ges in. Reglerna återfinns huvudsakligen i 10 kap. 21–28 §§ aktiebolagslagen (ABL).
Vad innebär särskild granskning?
Den särskilda granskningen är en avgränsad, oberoende undersökning av specifika förhållanden i ett aktiebolag eller dess dotterföretag. Till skillnad från den ordinarie revisionen är granskningen riktad mot ett konkret avgränsat tema och förutsätter inte att man inväntar nästa årsredovisning. Det är ett av aktiebolagslagens viktigare minoritetsskyddsinstitut och kan tillgripas när förtroendet för bolagets ledning är försvagat eller när det finns en konkret misstanke om oegentligheter eller missförhållanden.
Enligt 10 kap. 21 § ABL får granskningen avse antingen
• bolagets eller ett dotterföretags förvaltning och räkenskaper under en viss förfluten tid, eller
• vissa åtgärder eller förhållanden i bolaget eller ett dotterföretag.
Granskningen får längst omfatta tiden fram till den tidpunkt då ansökan kom in till Bolagsverket. När det gäller dotterföretag får granskningen endast avse förhållanden som har betydelse för moderbolaget.
Två vägar till att få en granskare utsedd
Aktiebolagslagen erbjuder två parallella förfaranden för att få en särskild granskare utsedd. Vilken väg som är lämplig beror på ägarstrukturen och situationens karaktär.
Direktansökan till Bolagsverket
Ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget kan ansöka direkt hos Bolagsverket utan att frågan först har behandlats på en bolagsstämma (10 kap. 22 § första stycket ABL). Samtliga aktieägare som står bakom ansökan ska underteckna den. Denna direkta möjlighet infördes genom en lagändring 2021 just för att minoriteten inte ska behöva ta omvägen via stämman.
Direktvägen har flera praktiska fördelar: den är snabbare, kräver inget extra stämmoförfarande och ger inte majoriteten någon förvarning genom dagordningspunkt. Bolagsverket ska enligt 10 kap. 23 § andra stycket ABL ge bolagets styrelse tillfälle att yttra sig innan en granskare utses.
Ansökan efter stämmobeslut
Alternativt kan frågan väckas på en bolagsstämma. På en ordinarie stämma behöver förslaget inte ha angetts i kallelsen, medan det på en extra stämma ska anges där. Förslaget är beslutat om det biträds av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier eller en tredjedel av de aktier som är företrädda vid stämman – majoritet krävs alltså inte. Därefter kan vilken aktieägare som helst, oavsett ägarandel, ge in ansökan till Bolagsverket.
Stämmovägen blir främst aktuell när den enskilda aktieägaren inte ensam når upp i tiondelsgränsen men kan få med sig andra på stämman.
Vad ska ansökan innehålla?
Oavsett vilken väg som väljs ska det av ansökan – eller, vid stämmovägen, av stämmobeslutet – framgå vad som ska granskas (det s.k. granskningstemat) och vilken tidsperiod granskningen ska avse
(10 kap. 23 § första stycket ABL). Granskningstemat kan vara snävt och rikta sig mot en specifik transaktion, eller bredare och omfatta bolagets förvaltning under en angiven period. Avgränsningen är central – den styr såväl granskningens omfattning som dess kostnad – och bör formuleras med omsorg.
Bolagsverket tillhandahåller en blankett (nr 719) som kan användas eller fungera som checklista för att säkerställa att ansökan är komplett.
Vem utses till särskild granskare?
Den som utses ska enligt 10 kap. 24 § ABL vara oberoende i förhållande till aktieägarna och bolaget samt i övrigt lämplig för uppdraget. I praktiken förordnas typiskt en advokat med erfarenhet av affärsjuridik eller en auktoriserad revisor – valet styrs av granskningstemats karaktär. Den som ansöker får själv föreslå granskare; i annat fall utser Bolagsverket en lämplig person.
Granskaren omfattas av jävsregler och tystnadsplikt och har samtidigt långtgående befogenheter att ta del av bolagets handlingar.
Granskarens arbete och yttrande
Granskaren har rätt att få tillgång till bolagets bokföring, protokoll, avtal och andra relevanta handlingar. Styrelse och VD är skyldiga att medverka och tillhandahålla det material som behövs. Granskaren har också rätt att närvara vid bolagsstämma.
Efter avslutat arbete avger granskaren ett skriftligt yttrande som hålls tillgängligt för aktieägarna och läggs fram på bolagsstämma (10 kap. 26 § ABL). Yttrandet ska finnas tillgängligt hos bolaget under minst två veckor före stämman, och kopior ska kostnadsfritt sändas till de aktieägare som begär det. Även den som inte längre är aktieägare har rätt att ta del av yttrandet, om personen var upptagen i röstlängden vid den stämma där frågan behandlades eller var sökande hos Bolagsverket.
Granskaren fattar inga beslut om sanktioner eller andra rättsliga åtgärder. Yttrandet utgör däremot ett oberoende dokumenterat underlag som kan ligga till grund för fortsatta åtgärder från aktieägarnas sida, exempelvis skadeståndstalan mot styrelseledamöter och VD enligt 29 kap. ABL eller talan om återföring av otillåtna värdeöverföringar enligt 17 kap. ABL.
Tystnadsplikt
Granskaren får enligt 10 kap. 25 § ABL inte obehörigen lämna upplysningar till enskild aktieägare eller utomstående om förhållanden i bolaget eller dess dotterföretag om det kan vara till skada för bolaget. Samma sekretessnivå tillämpas i praktiken på själva yttrandet: granskaren får inte ta in uppgifter som skulle orsaka väsentlig skada för bolaget om de blev kända.
I praktiken innebär det att yttrandet kan behöva utformas så att slutsatser och iakttagelser kommuniceras utan att exempelvis affärshemligheter exponeras i onödig utsträckning.
Kostnader och risker
Bolaget bär enligt huvudregeln kostnaden för den särskilda granskaren (10 kap. 27 § ABL), och om granskaren begär det ska bolaget ställa säkerhet för ersättningen. Att ansöka hos Bolagsverket är i sig avgiftsfritt.
I privata aktiebolag finns dock ett kostnadsansvar för sökande aktieägare enligt 10 kap. 28 § ABL: om någon del av granskningen varit uppenbart obehövlig och sökanden insett eller borde ha insett detta, ska sökanden ersätta bolaget för dess kostnader i den delen. Tröskeln är hög – det räcker inte att granskningen i efterhand bedöms som onödig – men ansökan bör likafullt vila på en konkret och saklig misstanke och en omsorgsfullt avgränsad granskningsfråga. Om granskaren bedömer att ersättningsskyldighet föreligger ska han eller hon uttala sig om detta i yttrandet. Bestämmelsen är inte tillämplig på publika aktiebolag.
När bör särskild granskning övervägas?
Särskild granskning kan vara ett ändamålsenligt verktyg bland annat i följande situationer:
• Vid misstanke om att styrelse eller VD vidtagit åtgärder i strid med aktiebolagslagen eller med generalklausulen i 8 kap. 41 § ABL, exempelvis åtgärder som gynnar majoriteten på minoritetens bekostnad.
• Vid värderingstvister inför hembud, inlösen eller utlösen, där det finns indikationer på att bolagets resultat eller substansvärde påverkats av icke marknadsmässiga beslut.
• Vid misstanke om förtäckta värdeöverföringar, oskäliga ersättningar till ledningen eller transaktioner med närstående.
• Vid behov av oberoende dokumentation inför en eventuell skadeståndsprocess enligt 29 kap. ABL.
Institutet bör dock inte ses isolerat. I många fall är det effektivt att kombinera ansökan med andra åtgärder – exempelvis begäran om extra bolagsstämma, formell skriftväxling med styrelsen eller, vid behov, säkerhetsåtgärder enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Avslutande kommentar
Den särskilda granskningen är ett kraftfullt men avgränsat instrument. Värdet ligger inte enbart i själva yttrandet utan också i den disciplinerande effekt institutet har: blotta möjligheten att en granskare kan tillsättas påverkar hur en styrelse väljer att agera. För att verktyget ska komma till sin rätt krävs dock att ansökan är väl underbyggd, att granskningstemat är skarpt avgränsat och att åtgärden samordnas med den övergripande strategin i den underliggande tvisten eller frågan.
Funderar ni på om särskild granskning är ett lämpligt verktyg i en konkret situation? Vi på Advokatfirman Glimstedt Göteborg har lång erfarenhet av bolagsrättsliga tvister och minoritetsskyddsfrågor. Välkommen att kontakta oss för en inledande diskussion.
